Jag tog tåget hem redan vid lunchtid och jobbade hemifrån på eftermiddagen. Tågen åt det här hållet skulle sluta gå vid 16-tiden på grund av den kommande stormen. Under eftermiddagen uppgraderades klass 2-varning till klass 3-varning.
Vi hämtade hem barnen extra tidigt. Fast sedan började vi i fel ända. För vi trodde väl nånstans inte riktigt att det skulle bli strömavbrott här; åtminstone inget ”riktigt”, längre. Det brukar liksom aldrig bli det – har aldrig blivt det tidigare under rejäla stormar (vi har trots allt bott här i elva år). Men den här gången fick vi tji, eller nåt. Efter att först ha fikat när vi kom hem vid halv fem tiden, sedan smält stearin och börjat gjuta ljus av gamla stumpar (för nöjes skull; ljus har vi gott om) så började vi lite stillsamt fixa med maten parallellt. Värma på kycklingrester i buljong från igår och koka ris.
Riset hade hunnit koka upp. Kycklingen hade börjat bli fesljummen. Då gick strömmen. Och efter en minut (?) så kom den tillbaka en knapp sekund – men sedan försvann den igen. Och har nu alltid varit borta sedan klockan 18. Prognosen som Eon skickade med sms är att strömmen ska vara tillbaka till klockan 18 imorgon.
Vi har det ganska mysigt. Maten blev ätklar eller vad man ska säga: riset kunde stå kvar och svälla klart, och kycklingen gick förstås att äta även om den inte var varm, och kompletterad med en klick creme fraiche och en konservburk majs så blev det en helt okej måltid. Vi har levande ljus, och ficklampor med batterier, och radio med batterier som stått på med allmän info större delen av kvällen. Vi har läst många kapitel sandvargen, och nu har femåringen somnat i soffan och läsningen består i Harry Potter.
Fast jag stör mig. Stör mig på den jävla kaminen som vi inte kan elda i. (Fast bra att vi upptäckte problemen, och sotaren kommer imorgon, och det är inte kallt. Bara störigt.) Jag har planerat att jobba hemifrån imorgon, eftersom tågen visst inte ska gå förrän vid lunch, men jobbdatorn är inte fulladdad, så jag kommer bara att kunna jobba en stund.
Samtidigt är jag ganska nöjd. Vi hara tak över huvudet, mat, det är inte kallt. Vi är inte utomhus, vi sitter inte fastklämda i en bil eller bakom en vält långtradare, vårt tak har inte blåst av (tror jag inte) och väggarna har inte rasat. Vi har det bra. Riktigt lyxigt, till och med. Till och med lyxen av en bärbar dator och ett trådlöst nät, även om vi måste spara på batteritid i prylarna.
Som mest blåste det nog strax efter 17, då var vi uppe i 28,5 m/s. Nu visar väderstationen stigande tryck.