Du reste dig egentligen aldrig efter England, va? Det tänker jag när jag i hallen hittar plastpåsen med blandade laddsladdar som vi hade med dit. Aldrig uppackat.
Fast egentligen var det väl så att du var i rätt illa skick redan innan vi åkte dit. Egentligen var väl undret snarast att vi faktiskt kom iväg. Trots allt. Förmodligen osannolikt och obegripligt, sett i efterhand.
Men det känns lite löjligt när jag ser högen med böcker du fick av en ”cancerkollega” – som han rensade ut för att han insåg att det nog började bli ganska kort tid kvar för hans del och som han tyckte vi kunde få eftersom vi skulle till England och kunde ha nytta av dem. Jag skulle gissa på att han fortfarande lever?