Stolt, faktiskt

Jaha, då var jag alltså tvungen att bestämma om jag skulle våga använda diskmaskinen mer eller inte. I min allmänna beslutsvånda satte jag mig och bläddrade i instruktionsboken ett varv till. Visserligen hade jag redan gjord rent silar och strilar och en massa sånt. Men ändå. Värt att kolla om det fanns något mer värt att testa.

Hittade något om rengöring av avloppsventilen (tror jag det hette; jag sitter just nu bredvid ett barn som borde somna), som kunde vara relevant om det lät på något sätt som inte alls beskrevs som det här eller möjligen om det stod kvar en massa vatten i botten på diskmaskinen (det gjorde det ju ite, men ändå). Så jag plockade bort silen igen, skopade bort vattnet därunder enligt instruktionen, lirkade bort den lilla platsprylen som nog hette backventil och som inte alls ville loss (och ännu mindre gärna ville tillbaka några minuter senare). Och inuti backventilen fanns något som kanske eventuellt var (är) en pytteliten körsbärskärna.

När dena lilla kärna inte längre är kvar i backventilen låter det inte längre som att man steker bacon när man startar diskmaskinen.

5 responses to “Stolt, faktiskt

  1. Sånt ger tillfredsställelse i hög grad. Heja dig!

  2. Yay! Bra jobbat!

  3. Ja, heja!! <3

  4. Pingback: Diskmaskinshelvetesjävlaskit igen | Sanne skriver

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *