Det är snart tre veckor sedan jag ställde ut de första tomaterna (Sibirjak) och strax därefter de första gurkorna (Sherpa och Marketmore) på verandan. Och snart två veckor sedan jag ställde ut resten av krukorna på verandan – alltså helt enkelt så många stora krukor som får plats där på ett vettigt sätt). (Förutom ovan nämnda så är det tomat Chilega samt ett par sorters paprika och en chili.) Som kallast under denna tid har det nått ner till plus 5 grader på verandan. Inte en enda gång har växterna sett ledsna ut.
Förra helgen bestämde vi oss så slutligen för att plantera ut gurkor (nioåringens) och squash (mina) i pallkragarna därute. Dubbelhöga pallkragar, med fin jord från ifjol. Squasharna började må dåligt i sina krukor och behövde verkligen komma ner i nåt större. Gurkplantorna var jättefina men behövde också mer utrymme. Vi hade inte haft frost på flera veckor, och ingen fanns att skåda i tiodygnsprognosen. Så de planterades ut. Och fick glasrutor (gamla fönster) över sig nattetid och delvis dagtid.
Men de gillade inte den blåst de utsattes för när de var utan fönster. Eller, vi tror att det är anledningen, för gurkorna har gått från fina till eländiga och slutligen förmodligen döda. Mitt mammahjärta värker av dåligt samvete. Och de senaste två nätterna har vi dessutom haft frost. Mina squashar ser inte heller särskilt muntra ut längre…