Monthly Archives: juni 2012

Varför jag inte klarar mig utan kontanter

En del människor tycker att man borde avskaffa kontanter helt. Vissa av dem tycker att alla som säljer nåt ska ha kortläsare, och annars ska de inte sälja nåt. Andra kan helt enkelt inte se att det finns situationer där man inte kan betala med kort.

Jag gissar på att dessa personer inte är flitiga loppisbesökare. För hur skulle det funka med loppis utan kontanter? Idrottsföreningens stora loppis, ute på fotbollsplanen, med många löpmeter bord där det står uppradat mängder med porslin, grytor, julpynt, lampor, leksaker; ytterligare ett antal bord med böcker; ett parti med blandad märklig elektronik; en del av gräsmattan med möbler, en annan med trädgårdssaker, en tredje med kläder och skor, och så vidare. Många tiotals säljare. Du handlar för tio kronor här, fem kronor där, en femtiolapp där.

Eller för den delen bakluckeloppis eller garagerensningloppis.

Eller när du ska sälja farmors gamla skrivbord via Blocket eller via en lapp i affären. Ska du behöva skaffa kortläsare för det?

Och hur ska man klara sig på små musikfestivaler och spelmansstämmor? Dels behöver man oftast kontanter för att kunna köpa mat (och det är ofta god och spännande mat – en del av upplevelsen man inte i onödan vill missa). Men dels, och framförallt: skivorna! På små festivaler burkar det finnas ”sm唝 band eller artister (alltså mindre kända), och de har ofta med sig skivor och säljer. Skivor som man inte kan få tag i på vanliga vägar (eller som det i alla fall är svårt att få tag i). Skivor som i alla fall jag och många med mig gärna köper med hem. Och då är det kontanter som gäller.

”Sköt dig själv och skit i andra” – sorry, men så funkar det inte när man har ett gemensamt samhälle

Jag kommer gåendes på trottoaren, på väg mot tåget. Framför mig på trottoaren går två damer/kvinnor. De går lite långsammare än mig; den ena leder en cykel, den andra (närmst vägen) röker en cigarett.

Eftersom jag vill gå raskare går jag förbi dem på vägsidan, alltså går ut ett steg i den biltomma gatan under några meter, för att komma om. Gör en omkörning, liksom.

Just då kastar rökaren iväg sin fimp, och träffar mig, som då är snett framför henne.

Hon hasplar ur sig en halvhjärtad ursäkt.

Jag bryr mig inte särskilt mycket om att jag blivit träffad. Däremot stör det mig med alla människor som tycker det är okej att slänga ifrån sig sina fimpar precis där de går och står. Så just idag bestämmer jag mig för att faktiskt säga något. ”Du vet att fimpar innehåller en massa farliga ämnen?” börjar jag, ganska snällt.

”Skit du i det”, får jag till svar, riktigt surt. ”Sköt du ditt så sköter vi vårt.” Båda två bidrar med ett antal sådana uttalanden, fast hon med cykeln är otrevligast.

Jag är ju på väg till tåget och dessutom inte alls på humör att stå kvar och diskutera i en diskussion som helt uppenbart bara kommer att gå åt fel håll. Dessutom är det alltid skitsvårt att i en sådan situation hitta de rätta orden, och frågan är om det är meningsfullt. Jag påpekar nåt om att världen är allas vår tillsammans, men får bara höra fler varianter på ”skit du i det” och ”sköt du ditt”.

”Och vad gör ni när världen går under?” undrar jag.

”Då går världen under. Bry du dig om ditt så bryr vi oss om vårt.”

Ja, vad säger man?

Det är först en halv minut senare, när jag hunnit en bra bit till, som jag kommer på vad det är jag skulle sagt, om jag hade kommit på det och hade vågat. Men nu får jag nöja mig med att skriva ner det här:

”Bra. Jag sköter mitt och du sköter ditt och alla andra sköter sitt. Och den dagen du får lungcancer så får du varken mina eller någon annans pengar till sjukvård utan får betala det helt själv, och du får ingen sjukpenning eller liknande. För jag skiter i din cancer, den har du förvållat dig själv, och jag vill inte att mina pengar ska gå till det.Är det så du menar? – Men nej, så gör vi inte. Vi har ett samhälle gemensamt, och det innebär att INTE var och en sköter sitt, utan alla får gemensamt ta konsekvensen av varandras handlingar. Jag och alla andra får vara med att betala för din sjukvård, jag och alla andra får leva med konsekvenserna av att du kastar fimpar omkring dig, och då är det faktiskt både min rättighet och min skyldighet att försöka få dig att låta bli att kasta fimpar. Och det är din skyldighet att åtminstone ta ansvar för att inte skada andra, även om du envisas med att skada dig själv.

Jag har inte ens lagt mig i din rökning. Jag må tycka att det är dumt att röka, men det la jag mig inte i. Jag la mig i det som rör mig och alla andra.

Eller när du tycker du man får lägga sig i? När någon stjäl? När någon misshandlar någon annan? Ska man sköta sig själv då också?

Vi har ett samhälle tillsammans. Och grundprincipen för det är att sköta saker tillsammans och inte skita i någon eller något.”

Men nej, så får man ju inte säga. Det är inte okej att kritisera folk för att de skräpar ner med sina fimpar. Det är inte okej att kritisera att folk skiter i miljön och i konsekvenserna av sitt handlande. Det är inte okej att kräva att folk tar ansvar.

Är det bara jag som tycker det är konstigt?

_________________________________

”Det finns ett ord för vad jag lider av, men jag har glömt det nu, det där att komma på försent vad man borde sagt” /Lars Winnerbäck

Att välja trimmer

Den gamla trimmern har ju gått sönder. Med hjälp av silvertejp håller den nu hjälpligt ihop, men är egentligen inget användbart redskap.

Så då behöver vi skaffa nåt nytt redskap. Och det är inte lätt, för i vanlig ordning är det förstås i princip ingen som tillverkar det vi vill ha, trots att det finns löjliga mängder med modeller.

Vi vill slippa trimmertråden. Någon sorts kniv känns hållbarare. Dels tror jag en kniv håller bättre, dels innebär det att man inte sprider löjliga mängder pyttesmå plastbitar i trädgården (vilket ju inte känns hållbart).

Det finns idag trimmers med plastkniv. Är det verkligen ett bättre alternativ? Omdömena på nätet varierar när det gäller hur bra det funkar: allt från jättebra till skitkasst. Åtgången på knivar verkar vara rätt stor. Och tydligen lär det hamna en massa små plastbitar i trädgården även i det här fallet? Ska man ha verktyg med metallklinga kommer man in på sånt som heter röjsåg. Och de har normalt sett inte batteridrift.

Vi vill ha batteridrift. En sladd hängandes efter att trassla in sig, huset, häckarna och annat i är inte ett realistiskt alternativ på vår tomt. Jag ser dåliga parodier på redan dåliga komedier för mitt inre när jag tänker tanken. Det är jobbigt nog att dra vattenslangen fram och tillbaka mellan innergården och trädgårdslandet, och ska jag längre än så iväg tar jag vattenkannan för att slippa trasslet, även om jag får gå många varv. Med trimmern behöver jag ta mig längst iväg på tomten, till ställen jag aldrig behöver vattna. Sladd funkar helt enkelt inte.

Vi vill ha en trimmer som har metallstång som ”skrov”. Den vi har är av plast, och det var plasten som blev gammal och brast. Vi vill ha nåt som håller.

Och helst vill vi ha nåt som är kraftfullare än den vi har idag, och med laddning som räcker mer än typ 10 minuter.

Vi hittar en modell på marknaden som uppfyller allt detta. Den kostar över 10 000 kronor. Och det känns ärligt talat trots allt som i saftigaste laget. Och när vi hör oss för får vi veta att den ändå tydligen ska vara för klen.

Istället föreslås att vi trots allt bör satsa på en bensinare, och köra på alkylatbensin. Och ja, som en bekant påpekar, så innehåller en bensinmotor mest gjutjärn, vilket ska jämföras med en elmotors stora mängder av udda ämnen som finns i begränsad mängd. Och det är trots allt inte många liter bensin man gör av med per år på en trimmer eller röjsåg.

Så det låter som att vi får en på många sätt bättre produkt om vi skaffar en som går på bensin: kraftfullare, bättre och utan problemet med att sprida små plastbitar.

Men ändå. En sak till som går på bensin…? Det känns ju inte heller bra :-(

Varför ska det vara så svårt!?!

Femtonspel och damm i matrummet

Igår jobbade vi stenhårt på att tömma färdigt i matrummet. Vilket bland annat innebar att tömma skänken, där vi förvarar allt porslin och en hel del annat, för att flytta in det i vardagsrummet (och sedan förstås fylla det igen; vi kan ju inte ha hela matbordet och köksbänken belamrade med porslinstravar hela sommaren ;-)). Nu står skänken framför ett av vardagsrummets två fönster (tre om man räknar dörren ut till verandan, som ger ett visst ljusinsläpp) och stänger alltså ute en hel del av dagsljuset. Men vad ska man göra, liksom?

Det är ju för övrigt en av knepigheterna med att renovera. Så fort man ger sig på att renovera så behöver man någonstans att göra av sakerna från det rummet. Det betyder att man i praktiken behöver fler rum eller mer utrymme än man egentligen annars skulle behövt. Den aspekten tar man sällan med när man diskuterar vilken boarea som behövs ;-)

Samtidigt passade vi på att fortsätta lite allmänt röjande i huset. Plockandet tar ju aldrig nånsin slut, och damm är en outsinlig resurs. (Tänk om man kunde utvinna energi ur damm! :-D)

Regn och bönor

Natten till igår kom det äntligen riktigt regn. 5,5 mm! Och nu har den nya omgången ärtor och bönor börjat poppa upp ur jorden med sina små krökta ryggar. Detsamma gäller de rödbruna sniglarna, så nu går jag på snigeljakt när det hinns.

Ikvällvar det också utlovat rejält med regn. Men radarbilderna under dagen antydde att det stora regnområdet i vanlig ordning skulle vika av och missa oss. Mycket riktigt, första omgången gick nordväst om oss, och svansen sydöst om oss. Vi fick en skur på cirka tio minuter, inte ens så mycket att mätaren kunde visa nåt (gränsen är 0,5 mm), och vi såg en (EN) blixt.

Ja, men tillverkningen av TV:n då?

E.ons experimentet har en artikel om TV-apparater, under rubriken ”TV-sommaren är här – vilken apparat drar minst energi?”

Nu är ju inte jag den som uppfattar sommaren som en TV-intensiv period, tvärtom. Men det kan vi ju bortse från för en stund.

Det som irriterar mig mer är inställningen att man ska byta TV för att få ner energiförbrukningen. Visst, TV:n drar ström. Men inte så fruktansvärt mycket. Och stor del av tiden står den inte på. Däremot ”kostar” TV:n en hel del energi vid tillverkningen (jag hittar just nu inga siffror, så den som har någon bra sammanställning får gärna länka). Och till det kommer allt material och ”innehåll” – sällsynta metaller, flamskyddsmedel o.s.v. Råd&Rön tar upp en del av dessa aspekter i en artikel från 2010.

Och visst, jag kan inte snabbt och smidigt göra en livscykelanalys av det här. Men jag är ändå rätt säker på min sak: det är inte en bra idé att byta ut en gammal TV mot en nyare för att spara energi, och tar man in övriga miljöaspekter så är det en ännu sämre idé.

Men jag är väl ett ufo – eller snarast ett fossil, jag som fortfarande glor på tjock-TV, för

Tjock-tv (CRT) är nästan ute ur leken numera.

kan vi läsa i E.ons text :-)

Plastleksaker som följer med barntidningar: brev till Bamse

Hej Bamseredaktionen!

Idag kom min åttaårings Bamsetidning. Hen blev förstås glad – det var en bra början på sommarlovet.

Jag var mer tveksam. Tidningen var inpackad i plast. Och medpackad låg en badboll.

Ytterligare en onödig plastpryl. Ytterligare en ”gratisbadboll”. Sådana har vi fått en drös de senaste åren. Inte för att vi nånsin använder dem på stranden. De är opraktiska att ta med, och skulle de försvinna iväg ut till havs (vilket ju är lätt hänt) så blir de en del av det stora problemet med plastskräp i havet. Det hoppas jag ni känner till? Så istället blir de liggandes hemma och blir en del av problemet med alldeles för mycket dåliga billiga skräpleksaker som egentligen inte duger att leka med, men som man ändå inte får slänga för barnen.

Plast görs ju för övrigt av olja, som är en begränsad resurs. (För jag tror inte att badbollen är gjord av bioplast, alltså att växter eller liknande?) Plasten, eller ja oljan då, bör vi alltså använda till vettiga saker. Saker som behövs. Saker som håller. Inte till dåligt skräp.

Och vad innehåller plasten i övrigt? Vi har inte öppnat själva badbollsförpackningen, så jag vet ju inte än, men det brukar lukta ganska skarpt om sådana. Och jag har ju inte gjort någon kemisk analys av innehållet i badbollen, men plast av det slaget brukar kunna innehålla en hel massa otrevliga kemikalier. Hur är det, har ni kollat av så att bollen inte innehåller bisfenol, ftalater och andra ämnen som enligt forskningsrönen har riktigt otrevliga effekter? Hade det varit Bamse så som jag uppfattade er/dem på den tiden jag själv var barn så hade jag tagit för givet att prylarna var giftfria, men idag har jag inte alls lika stort förtroende för er.

Och vem har tillverkat denna billiga leksak? För jag gissar på att den är billig. Och det brukar betyda att den tillverkats långt bort, av någon med arbetsvillkor som aldrig skulle accepteras i Sverige. Förmodligen dålig lön, långa dagar, och betydligt mer av plastens gifthalter. Förmodligen mer utsläpp i naturen av de giftiga ämnena också. Och sedan har den transporterats hit.

Så, för att sammanfatta: Ni skickar med en skitpryl, som någon stackare tillverkat för dålig lön, som skitar ner i miljön, riskerar att skada hälsan hos mina barn och skadar natur och miljö på flera sätt samt slösar med planetens begränsade resurser.

VARFÖR?

Jag försöker lära min barn att vi inte behöver en oändlig massa prylar. Att man bara ska skaffa saker som man behöver och som håller och så vidare. Motarbeta konsumtionshysteri. Och så gör ni sånt här.

Morotsfröpåse var i alla fall vettigt. Inte för att det egentligen behöver skickas med någonting alls, men en fröpåse har många positiva poänger och ytterst få negativa konsekvenser; det positiva överväger i alla fall med råge det negativa. Men som sagt var, egentligen behövs inget alls! En tidning är just en tidning och ska inte säljas genom att skicka med andra saker. Leksaker – av vettigt slag – kan vi skaffa åt barnen själva, eller för den delen låta bli.

För alla andra som också tycker det här är skit: skriv på uppropet ”Stoppa försäljningen av barntidningar med lockbeten”!

Det här med kommunikation är svårt (Coop och bisfenolen)

När jag hade skrivit mitt inlägg med funderingar om kaviartuber, plåtlock till glasburkar och bisfenol, så skickade jag mejl till tre företag. Nånstans ska man ju börja, liksom. Och då tänkte jag att det var vettigt att börja med Abba Seafood (som ju är den stora kaviarproducenten), samt Ica och Coop, eftersom vi oftast köper deras kaviar. Så det var alltså dessa jag mejlade. Alla tre fick ett mejl med frågor samt en länk till mitt blogginlägg.

Abba har ännu inte svarat alls.

Ica har svarat att de vidarebefordrat frågan för att få hjälp med ett svar.

Nedan följer kommunikationen med Coop…

Mitt första mejl till dem:

Hej!

Det pratas ju för närvarande en hel del om konservburkar av metall och deras plastklädda insida som läcker den otrevliga kemikalien Bisfenol A. Av denna anledning vill jag gärna undvika metallkonserver.

Men vi äter en hel del kaviar (typ Kalles) i den här familjen. Därför undrar jag: hur är det med metalltuberna i Coops egna kaviartuber? Finns det någon plastlining eller liknande på insidan? Vad består den i så fall av? Innehåller den några kända miljögifter, till exempel bisfenoler? Eller något annat som anses tveksamt? Jag vill ha svar på detta även om halterna är godkända, ligger under gränsvärdena och så vidare: det är inte det jag undrar, jag vill veta om det över huvud taget finns.

Jag undrar också när det gäller glasburkar med metall-lock (som ju ofta är alternativet om man vill undvika metallkonserv). Vad består plasten på insidan av metallocket av? Innehåller den några kända miljögifter, till exempel bisfenoler? Eller något annat som anses tveksamt? Jag vill ha svar på detta även om halterna är godkända, ligger under gränsvärdena och så vidare: det är inte det jag undrar, jag vill veta om det över huvud taget finns.

Jag frågar alltså främst angående era egna produkter. Helst vill jag ju veta för alla fabrikat, men det förstår jag är ett hästjobb att undersöka, så därför verkar det rimligt att börja med att fråga om era egna produkter. Om ni inte har koll så är det ju dags att skaffa det :-)

Jag hoppas på ett seriöst svar. Jag vet att ni är väldigt engagerade i miljö- och hälsofrågor, och det här är en viktig fråga.

Läs också gärna mitt inlägg om detta i min blogg: http://www.sanneskriver.se/2012/06/11/fraga-till-alla-tillverkare-av-metalltuber-och-glasburkar-med-platlock-hur-ar-det-med-bisfenol-och-andra-miljogifter/

Med vänlig hälsning

Sanne

Första svaret från Coop:

Vi har mottagit förfrågan om plastbeläggning i Kaviar tuber

Det finns idag inte en tub med kaviar på marknden som inte har den här lackeringen. Vi har pratat med de ledande i branschen och där tror man att detta ska kunna var löst någon gång under nästa år. Problemet ä att man tillsätter lacken för att inte frätning ska ske på metallen med överfällning till produkten som följd, så av 2 onda ting…

Vi tackar för ert intresse och hoppas ni är nöjd med svaret.

Med vänliga hälsningar

Jag svarar Coop:

Jag tolkar svaret som att

1. kaviartuberna har plastlining

2. liningen innehåller bisfenoler eller liknande

Är det korrekt tolkat?

Den lösning som diskuteras, vad innebär den? Att ersätta bisfenol A med andra bisfenoler är t.ex. inte någon lösning, eftersom alla bisfenoler misstänks ha otrevliga effekter. Om man byter är det förstås viktigt att byta till något som inte innebär nya problem. Kanske är det dags att fundera på en helt annan typ av förpackning till kaviaren? Man kan ju ha den i någon sorts burk.

Ni svarade för övrigt inte på min fråga om plåtlock till glasburkar.

Och ja, jag vet att liningen är för att undvika att det kommer ut farliga ämnen ur metallen. Av två onda ting är det inte alltid säkert att det finns ett alternativ som är bättre än det andra ;-) Ibland är tyvärr enda svaret att helt undvika en produkt.

Jag hoppas på svar på ovanstående.

/Sanne

Coop svarar igen:

Hej

Att man ”plastlackerar” metall är för att inte metallerna ska läcka ut till produkterna. Det gäller främst varor som kan fräta på metallen. Andra burkar behöver inte det skyddet.

När det gäller alumiumtuber med kaviar lackas hela insidan.

Vänligen

Kundkontakt

Vi har mottagit förfrågan om plastbeläggning i Kaviar tuber

Det finns idag inte en tub med kaviar på marknden som inte har den här lackeringen. Vi har pratat med de ledande i branschen och där tror man att detta ska kunna var löst någon gång under nästa år. Problemet ä att man tillsätter lacken för att inte frätning ska ske på metallen med överfällning till produkten som följd, så av 2 onda ting…

Vi tackar för ert intresse och hoppas ni är nöjd med svaret.

Med vänliga hälsningar

(Ja, det är samma text igen i nedre halvan av texten.)

Nytt svar/fråga från mig:

Är detta menat att vara svar på mitt mejl från den 12 juni eller från den 11 juni?

Jag skickade först ett mejl med fråga 11 juni, fick svar av er den 12 juni, och jag svarade i min tur på det mejlet den 12 juni, eftersom jag dels inte hade fått svar på mer än en liten del av min undra, dels hade följdfrågor.

Nedanstående svar från er idag innehåller svaret ni skickade första gången, och ovanför har ni lagt till lite mer text, som inte tillför någon ytterligare info och inte svarar på mina frågor.

Det skulle för övrigt vara lättare att följa konversationen om ni inte klippte bort det som tidigare skrivit från mig i kommunikationen.

Jag skulle uppskatta om jag kan få kontaktuppgifter till någon hos er som faktiskt jobbar med de här frågorna så att jag kan få tydligare svar. Gärna mejladress, eftersom det underlättar eftersom jag oftast bara har tid för det här på kvällarna.

/Sanne

Och idag har jag fått svar från Coop igen:

Hej igen

Ber om ursäkt om du inte tycker att du du får rätt svar.

Tyvärr är det reklamationssystem vi arbetar i inte alltid så kommunikationsvänligt, det bygger på en fråga och ett svar, sedan blir det rörigt. Det beklagar vi.

Du frågade om kaviar och vi svarade vad vi visste i det fallet vi har inte har några listor på vilka produkter som kan innehålla detta ämne.

Coop följer och ställer krav på att samtliga leverantörer skall följa aktuell lagstiftning vad gäller innehåll av ämnen i bisfenolgruppen i matförpackningar.

Coop ställer krav på leverantörer att samtliga material som kommer i direktkontakt med livsmedel samt förpackningar för livsmedel som är ämnade för barn under 3 år inte får innehålla bisfenol A.

CBS (Coop Butiker & Stormarknader) bytte sommaren 2011 ut sina kassakvitton, som då innehöll Bisfenol A, till dagens bisfenolfria kvitton.

Vi följer löpande regeringens och myndigheters arbete i frågan om ämnen i bisfenol gruppen och utvärderar löpande våra varukrav i frågan. Om lagkraven ändras kommer vi naturligtvis att följa dessa

Men om det är någon specifik produkt du vill ha upplysningar om så tar vi reda på detta.

Med vänliga hälsningar

Rörigt? Ja, det är det. Jag får ur ovanstående fram ungefär följande:

  • Alla kaviartuber innehåller plastlackering. De svarar inte på vad den innehåller men talar om att problemet eventuellt ska kunna lösas till nästa år. Samtidigt talar de om att de ställer krav på att alla material som kommer i direktkontakt med livsmedel ska vara fria från bisfenol(?!?) Menar de att de vill få bort plasten från kaviartuberna av andra skäl? Eller att plastlacken i kaviartuberna innehåller bisfenol men att kaviar inte är livsmedel? Jag blir inte klok på vad de menar.
  • Coop är inte kapabla att svara på mer än en fråga. Det finns många fler frågor i mitt ursprunliga mejl, men de svarar i princip bara på den första. De svarar inte heller på vem jag istället borde vända mig till.
  • Om jag ska kunna få specifika svar måste jag specificera exakt vilka produkter det handla om. Det blir långa listor om alla burkar ska räknas upp… ;-)
  • Coop har ett mejlsystem i sin kundtjänst som inte klarar av att hantera att kunden vill fortsätta kommunicera med dem. (Det borde vara ett allvarligt problem för Coop.)

Jag har full förståelse för att inte kundtjänst kan allt. Men det de borde kunna är att skicka frågor vidare till rätt person, och att inte tappa bort kundens frågor.

Ibland är det påfrestande att föröka vara en aktiv konsument. Hur går jag vidare nu, liksom?

Riskfyllda dagar för inbitna Skånetrafikenpendlare

Det är den 14 juni. Imorgon börjar Skånetrafikens sommarkort gälla. För 550 kronor kan man åka hur mycket man vill i hela länet under perioden 15 juni-15 augusti. Det är väldigt fördelaktigt jämfört med de ordinarie 1150 kr per månad.

Vi är många pendlare som har månadskort som slutat gälla men där glappet fram till sommarkortsgiltigheten är så kort att det inte lönar sig att köpa ett nytt månadskort emellan. Alltså betalar man med reskassa så länge, det vill säga betalar med pengar man satt in på Skånetrafikens kort och köper varje resa separat.

Månadskortet behöver man inte göra något med innan man kliver på tåget, det behöver man bara visa för tågvärden. Detsamma gäller för sommarkortet. Har man väl köpt sitt månadskort eller sommarkort så är det bara att kliva av och på bäst man vill. Men när man handlar biljett med reskassa måste man lösa biljett innan man kliver ombord. Annars åker man på böter (eller ja, det heter ju nåt annat) på 800 kr. Missar man ett tillfälle kostar det alltså mer än hela sommarkortet, eller nästan lika mycket som ett månadskort.

Det är saftiga pengar för att glömma att göra något man normalt sett inte behöver göra. Och det är som bekant svårt att lära gamla hundar sitta.

Hittills har jag alltid klarat det. Som genom ett hoppsan har jag alltid kommit ihåg att jag måste lösa biljett INNAN jag klivit på tåget, även om det ibland varit på håret. Men under sådana här övergångsperioder lever jag i någon sorts mild skräck för att glömma. För det gäller ju att komma ihåg varje gång. Varje gång man kommer rusandes för att hinna med tåget när man lämnat ungarna på morgonen, och varje gång man kommer traskandes från jobbet, trött i huvudet.

Nu är det som sagt var den 14 juni. Imorgon början sommarkortet gälla. Jag klarade det i år också! Men jag önskar att Skånetrafiken hade någon smidig lösning för oss pendlare – vad nu det skulle vara…

Den som hoppas på regn väntar alltid för länge

Nej, det där kraftiga regnet flyttades framåt i prognosen igen samt krympte till en nederbördsmängd som mycket väl kan dra förbi nästan ombemärkt på det här regnförgätna stället. Och samtidigt skriver Sydsvenskan idag att

För första gången har SMHI gjort klimatprognoser där låg markfuktighet – torka – ingår i beräkningarna.

-”‰Det är viktigt för den stora jordbrukssektorn i Skåne att veta hur förutsättningarna blir.

Därför tog vi fram sådana beräkningar, något vi inte gjort förut, säger Gunn Persson, klimatexpert på SMHI.

Och resultatet?

Framtidens somrar blir snustorra i Skåne. Torka kommer att drabba Skånes jordar upp till tre månader om året i slutet av 2000-talet.

ja, det var väl det jag anade.