”Det är så kort tid barnen är små, passa på och njut av det, det blir tid för det andra, som att umgås med älsklingen senare.” – Ni som sa så, ingick cancern i er kalkyl? Nähä.
”Små barn, små bekymmer, stora barn, små bekymmer.” – Ursäkta, men bekymmerstyp beror på personlighet. Barn är olika. Med första barnen var det besvärligt när han var liten men numera är han stabil och trygg. Med andra barnet var allt mycket lättare när han var liten, han var ett nöjt och enkelt barn – men nu är det svårt och komplicerat.
Snälla, överös inte världen med era floskler och idéer om hur saker ska vara. Jag skulle föredra om jag själv kan få bedöma vad som är viktigt och relevant och rätt i min tillvaro i varje tidsperiod, utan att ni ska tala om att jag har fel baserat på er idé om hur det ska vara.
Värmer på samma tekopp för förmodligen tredje gången och konstarerar att kloockan är typ elva, sjuåringen inte har somnat och jag nog inte hinner se någon film jag själv vill eller ens ett avsnitt av Doctor Who, trots att det är något så enkelt jag längtat efter senaste veckan.