Vissa webbsidor kan man nästan aldrig gå in på utan att det poppar upp ett litet fönster framför, där jag – innan jag ens hunnit hitta in till något mer än startsidan – ombeds svara på min upplevelse av sidan. Vad sökte jag? Hittade jag det? Vad tycker jag om designen och strukturen på sidan? Och i vilken av alla mina möjliga roller var jag här just den här gången?
Går jag till vårdcentralen kommer det några veckor senare ett brev hem med frågor om hur jag upplevde besöket, bemötandet, just den läkaren, och så vidare. Svarar jag inte så kommer det en påminnelse ytterligare några veckor senare.
Ringer man försäkringsbolaget för att anmäla att man behöver använda assistansersättningen för bilen (dvs något ytterst okomplicerat) så kommer det också ett brev några veckor senare, där man ska svara på frågor om hur man bemöttes av någon i telefon.
Åker man på konferens ska det fyllas i utvärderingar om högt och lågt. Och efter att jag igår i jobbet skickade en fråga till en supportavdelning (externt) så får jag nu ett mejl där de vill att jag sätta betyg på servicen på supporten.
Ja, visst är det bra att ni vill veta om kunderna är nöjda. Men jag har annat att göra! Både privat och i jobbet har jag trots allt en begränsad mängd tid, och ännu viktigare en begränsad mängd ork. Och jag pallar faktiskt inte med alla dessa utvärderingar överallt och hela tiden. Jag vill ägna mig åt annat!
Och eftersom jag vet att de ju bara menar väl, så lägger jag breven åt sidan och låter mejlen ligga kvar i mejlboxen och tänker att jag kanske hinner någon annan dag – och så spär de istället på det konstanta dåliga samvetet.
Måste vi verkligen utvärdera så mycket hela tiden?