Tanken slår mig ibland: Det är vansinne när två personer som vi skaffar barn tillsammans.
Det tycker jag ju inte egentligen. Jag tycker att jag skaffade barn med den bästa människan på hela Jorden, och hans största fel var att han gick och dog för tidigt. Och jag tycker att barnen är fantastiska.
Men så här: två personer som trots allt aldrig passat in i mallen finner varandra och skaffar barn tillsammans. Självklart är det en stor risk att barnen inte heller ska passa in i mallen.
Och när mallen ibland används som en tvångströja från instanser som är svåra att undvika, då blir det besvärligt.
Lösningen är förstås att sådana som vi inte borde skaffa barn. Eller allra helst inte ens finnas.
2 kommentarer
Eller att världen borde varaner tolerant mot ovanlighet.
Vara mer. Autocorrect…