Tag Archives: kundservice

Men snälla Ica?

Jag handlar en hel del på Ica. Det finns en mycket naturlig anledning till det: affären inne i byn är en Ica-affär. Bara den service det är i sig – att den finns, alltså – är skäl nog att handla där. En affär är mycket viktig för att en by ska fortsätta vara levande. Detta är dessutom en affär som står för mycket god service. De är byns post, de har en uttagsautomat (banken stängde för en del år sedan), de har startat upp en bensinmack när den gamla la ner (tyvärr dock utan gas, så vi tankar extremt sällan där – men ändå), de är apoteksombud (och var alltså vår tillgång till medicin långt innan apoteksreformen). Som de lilla alltiallo affär de är i en by på landet har de också ett ganska gott utbud av sånt som inte är mat (ibland bättre när det kommer till det nödvändiga än många stora affärer). Och dessutom har de ökat öppettiderna på senare år, istället för som många andra småaffärer minska.

Och det verkar på det hela taget gå ganska bra för dem.

Visst, vi handlar inte allt där. Utbudet av ekologiska varor är till exempel inte alls så stort som jag skulle önska. Men jag frågar efter ekologiskt, och ibland tar de hem något nytt. En del annat ekologiskt, och även annat som de saknar, handlar vi förstås på andra ställen.

Det är ju för övrigt inte billigast att handla i vår lilla Ica. Det ser jag inte som något problem. Jag är ändå sällan ute efter att få fatt i det billigaste, och jag betalar gärna för servicen.

Men på sistone har de börjat med nåt märkligt: att skänka bort saker. Ja, det är väl förmodligen inte Ica-i-byns egen idé, utan Ica centralt? I alla fall, då och då dimper det ner reklam som består i att vi kan hämta ut en Gåva. En påse värmeljus. En tub tandkräm. Och nu senast igår en mugg och en skål i porslin.

Jag har vad jag behöver av porslin och värmeljus, och tandkrm kan jag köpa själv vid behov. Ska jag ha saker så väljer jag helst själv vad jag ska ha, så att det kommer till nytta och glädje. Jag gissar också att de allra allra flesta av mina grannar och folk nere i byn har vad de behöver av dessa saker alternativt har råd att köpa om behovet skulle uppstå. Men tyvärr gissar jag att väldigt många av dem också hämtar ut sakerna. För det är gratis. Och gratis är gott, typ. Och sedan står väl den där koppen och skålen där och tar upp plats i skåpet tills nästa gång varje familj rensar bort saker de inte vill ha, och så hamnar det i bästa fall på en loppis.

Det är inte god resurshushållning! Och det är inte heller god service.

Snälla Ica: Jag och andra kämpar med att få folk att sluta köpa och ge bort saker de inte behöver. Jag ber er att åtminstone sluta skänka bort saker till folk som inte behöver dem och inte bett om dem.

Lägg pengarna på nåt annat istället. Om ni struntar i att köpa onödiga presenter till era kunder så kanske ni inte måste ha den hemska reklamen i högtalarna som försöker övertala oss om att köpa färdiga såser och dåliga skvallertidningar?

Tema Klasskort skiter i miljön och kunderna

I år lät jag alltså bli att beställa när den första lappen från Tema Klasskort kom med posten – eftersom jag alltså visste att de hävdade att det skulle vara möjligt att få se bilderna först, om jag bara väntade. Så jag väntade förbi fotograferingen, och ett tag till. Och innan jag hunnit logga in igen, så kom det en ny lapp. Enda skillnaden mot innan var väl att det nu stod att de hade fotograferat. Annars stod det samma som innan på lappen.

Så jag loggade in igen. Och ja, mycket riktigt, nu möttes jag av en bild på mitt barn när jag loggade in.

Nå. Vi behöver inte köpa bilder för en massa pengar på våra barn varje år. Skolkatalogen däremot förstår jag att barnen vill ha. Och enligt lappen så skulle skolkatalogen – som inte hör till de rabatterade bildpaketen – kosta 59 kronor. Och skulle vara möjlig att beställa även utan att beställa övriga bilder.

Så jag knappade mig genom beställningen på nätet, förbi alla bildpaketen, till att kunna beställa bara katalogen.

Det märkliga var att då skulle den plötsligt kosta 169 kronor! Det stod det minsann inget om i brevet!

Jag stängde ner.

Idag har jag ringt och frågat Tema Klasskort. Och jodå, det stämmer. Beställer jag bildpaket plus skolkatalog så kostar katalogen 59 kronor. Beställer jag bara skolkatalog kostar den 169 kronor.

Bildpaketen kan man dock fortfarande skicka tillbaka. Så jag kan alltså fortfarande beställa bildpaket och katalog, och sedan skicka tillbaka bildpaketet och bara behålla katalogen. Då betalar jag bara 59 kronor för katalogen och inget för bilderna. Och alla de tillbakaskickade bilderna går till destruktion. Skiter jag i miljön kan jag alltså få det billiga priset.

– Det är ju vansinnigt, säger jag till personen på Tema Klasskort. Vansinnigt för miljön och dyrare för både er och mig.

– Nejdå, det blir inte dyrare för dig, det blir ju billigare!

– Nej, för dels får jag göra jobbet med att skicka tillbaka, och dels får jag dras med dåligt samvete för miljön.

Det kunde han inte alls fatta. Han tyckte inte alls det var något problem att en massa människor skickar tillbaka bilder som sedan destrueras. Och det var minsann inte hans sak att behöva svara på VARFÖR de hade satt sina priser så här, för det var minsann inte han som bestämt.

Han kunde verkligen inte alls förstå att det här var ett problem. Han insåg uppenbarligen inte heller att hans roll här var att ha kundkontakt, notera synpunkter och föra dem vidare, och att eventuellt återkomma när han skaffat fram svar. Han ville inte alls se att det är ett problem att allt folk säger om Tema Klasskort är negativa saker. (Jag har hittat en hel de negativa kommentarer om dem på nätet – men inget positivt – och fått några här på bloggen.)

Här har vi alltså att göra med ett företag som inte tycker det är intressant vad kunden tycker, som inte är intresserade av att försöka hjälpa kunden och som inte är intresserade av att försöka förbättra det man fått in synpunkter på (informationen ser ju fortfarande likadan ut som förra året). Det hjälper inte att kontakta dem via mejl eller telefon. Så då antar jag att det enda som kan tänkas fungera är om kunderna försvinner.

Och ja, det finns andra skolfotoföretag på marknaden som funkar bättre, det har jag också fått berättat för mig.

Så nu vill jag uppmana er som har kontakter med skolvärlden – föräldrar, lärare, rektorer och andra – försök få er skola att inte välja Tema Klasskort nästa gång. Välj ett företag som bryr sig om kunder och miljö!

Ja, jag fattar också att de behöver tjäna pengar. Men att bygga allt på en modell som ökar resursslöseriet, det kan jag inte acceptera.