Gnäll – eller kort tråkig redogörelse

Fredag 4 dec. Hemma med förkylning/sjukdomskänsla – mådde inte bra. Inte jättesjuk, men inte läge att jobba.

Helgen 5-6: Helt OK.

Jobbade mån-tis-ons. Lite täppt i näsan tisdag-onsdag.

Torsdag 10 dec. Förkyld, hemma. Inte jättesjuk, men kände att jag måste stanna hemma, och hoppas att det inte blir värre/inte köra slut mig helt.

Fredag 11 dec. Bestämmer mig för att stanna hemma även denna dag – vila ut, hämta kraft, inte börja jobba för tidigt – igen.
Tji fick ja. Simon hostar på morgonen, vi velar kring om han ska stanna hemma. Försöker få honom att äta frukost. Han kämpar, motvilligt, på. Tills en hostattack får honom att kräkas upp alltsammans igen. (Det behöver inte alls betyda att han har någon magsjuka. Det blir så för honom ibland, om han äter för mycket, äter när han är för trött eller liknande. Ganska lättriggade kräkreflexer, typ. Och det såg inte ut som att han kräktes – mer som att han hostade upp allt, bara.)
Ja ja, han får stanna hemma. Och efter några timmar är hostan borta och han är pigg och alert. Min idé om att sova och bli pigg skiter sig, typ.

Jonatan är hos dagmamman. På kvällen vill han inte äta – inte alls smaka maten. Somnar vid 19.30 (ja, det är jättetidigt för honom) när jag ammar honom. Vaknar till något varv vid 20.30-21 och får lite välling.
Vid strax efter 22 hör vi att han vaknat till, och jag rusar dit. Han har kräkts massor. Dock bara denna enda gång.

Helgen ägnas åt tvätt av kräkiga saker, samt städning. Inget julbakande eller julklappsinköpande.

På söndagen är mannen väldigt trörr. Börjar klaga på magen framåt kvällen. Jag känner också att magen inte är riktigt som den ska.

Mannen somnar på soffan, mår illa, kräks en gång under natten.

Jag sover med Jonatan, ammar 783 gånger (eller snarast 20) under natten. Jag har ont i magen och mår illa, men lyckas klara mig undan att kräkas och får ingen diarré – och satsar min energi på att försöka hålla J sovande.

Idag är jag och mannen hemma. Jag har gräsligt ont i kroppen. Mannen är piggare än jag. Barnen fick lov att komma till dagmamman.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *