Förr i tiden var barn något som ”bara kom”. Ja, alltså, självklart behövde man även förr ha sex för att få barn, och självklart var det inte alla som kunde få barn på den tiden heller, och så vidare. Men i alla fall. Förr var barn inte nödvändigtvis ett aktivt val – och liksom inget man så lätt kunde välja bort. Barn var trots allt i större utsträckning något som kom om de kom.
Numera är barn väldigt ofta ett aktivt val. Det är till och med så att barn antas vara ett aktivt val. Är de inte det så blir de i alla fall passiva val – för skulle man bli gravid oavsiktligt så finns ju möjligheten till abort, och gör man inte abort så anses man alltså indirekt ha valt att skaffa barn.
Och med det där att barn är något man valt kommer en helt annan sorts krav. Som de här kraven på att man ska vilja vara med dem dygnet runt, och vilja det bästa för dem i alla situationer även om det innebär att överge sig själv, typ. Lägga om hela sitt liv för att anpassa det så att det ska bli så bra som möjligt just för barnen. För är man inte beredd att göra det så skulle man ju inte alls ha skaffat barn.
Inte fanns det väl heller curlingföräldrar på den tiden när barn antogs bara komma – eller?