Tjockisar får inga vettiga shorts?

Jag är tjock. Det är bara att inse. Inte bara lite rund om magen, och inte bara med rejäl bak och kraftiga lår. Jag är tjock, helt enkelt.

Om jag var tveksam innan – eller inte helt velat släppa fram tanken – så har det blivit ordentligt tydligt igår. För igår hade jag försökt köpa shorts.

Jag har behövt shorts länge. Men shorts är tråkigt att köpa. Speciellt med tanke på att det liksom inte finns några vettiga modeller på damavdelningen; grundtanken med damshorts verkar vara så litet och obekvämt och opraktiskt spm möjligt.

Förr köpte jag inte shorts, utan klippte bara av utslitna jeans. Men numera är mina jeans utslitna på sådana ställen att det liksom inte funkar att klippa av dem till shorts – den slitna biten blir ändå kvar eftersom den sitter i grenen :-)

Min man köper shorts med benfickor. Det brukar innebära att när man befinner sig någonstans där man vill vara somrigt klädd så är det han som får agera fickor åt oss båda. För mina sommarkläder har i bästa fall fickor som inte funkar till viktiga saker – och i sämre fall inga fickor alls.

Men jag vill också vara vuxen – inte ett våpigt bihang.

Så nu tänkte jag att det skulle bli av. Jag skulle verkligen anstränga mig och försöka hitta shorts. Och min plan involverade att leta på herravdelningen, bland sådana shorts min man köper.

Jag var inte lyckosam. Herrshorts är inte gjorda för midja och rejäla lår. Tillräckligt stora om benen var alltså gigantiska i midjan.

Jag har i övrigt finkammat affärerna i Malmö City i den hemska värmen. Resultat:
1. Den sorts shorts jag vill ha finns inte i modell för min kropp.
2. Allt jag provar är för smått och feldimensionerat. Och trots att jag är tjock om magen så är det låren ( och ibland vaderna!) som är begränsande.

Ja, jag är tjock.

Visste jag inte det, då? Tja, jag vet att jag borde gå ner i vikt, och jag vet att jag har för mycket fett på magen, och jag vet att jag har rejäl rumpa och lår. Men det senare handlar om kroppsform/typ – det hade inte riktigt slagit mig att det ökat på såpass.

Det stämmer inte med min självbild att vara tjock. Alltså, det är liksom inte så jag uppfattar mig själv. Men så är det visst ändå.

Fast upptill kan jag fortfarande ofta köpa saker i stl small. Medan jag nertill tydligen inte ens kan ha shorts i storlek 46?!

Nåja. Jag hittade något till slut. Sköna, luftiga puffiga saker – inte av den typ jag tänkt mig, fickorna är på det hela taget ganska meningslösa, men det är i alla fall nåt. Inte jättepraktiska, men inte heller sådana där tajta saker som knappt täcker trosorna. Och jag provade först storlek L men konstaterade att de var i största laget. M passade bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *