Idag snöar det inte längre. I alla fall inte mer än ytterst sparsamt – enstaka små flingor då och då.
Däremot yr det runt en hel massa snö, huvudsakligen på ganska låg höjd över marken och huvudsakligen i horisontell riktning. För det blåser. Och då fyker snön. Eller driver, som man väl säger längre norrut. Så det blir inte mer snö, men den omfördelas. Bildar stråk och vallar och drivor. Så även om vägen är plogat, så yr det ganska snabbt igen ändå – och då förstås företrädesvis där det finns något som ”fångar” den. Som vår tomt med alla häckar. Så här ser vägen ut utanför vår tomt:
Och närbild på vägkanten, åt andra hållet – för även en vägkant och den lilla växtligheten där blir ju något för snön att bygga på:
Det är inga stora mängder snö, inte på något vis. Men det visar ganska tydligt principen ändå. Med mer snö och ett antal timmars blåst blir det ganska snabbt rejäla och svårforcerade snövallar, tvärs över vägen. Och samtidigt förstås barmark på stora områden.
Jag har tänt brasa och värmer glögg. Jag körde ut hela familjen på fem minuters utomhusaktivitet för en stund sedan, för att vi åtminstone skulle få lite frisk luft – men det är ju inte direkt skönt i den isande kalla vinden. Fast barnen blev kvar ute, så tydligen var det lite kul ändå.
TILLÄGG:
En kvart efter att jag postat det här inlägget kör en bil fast på vägen precis utanför vår tomt, och vi får hjälpa till att skotta loss den. ”Det såg inte så mycket ut, så jag trodde det skulle gå.” Ja, men hårdpackade drivor kan vara svårforcerade, även när de bara är tjugo-trettio cm höga.
Ytterligare tio minuter senare kör nästa bil fast på precis samma ställe, men de lyckas ta sig loss genom backning och med gummimattor de lägger ut. Sedan vänder de och kör härifrån.
Ytterligare tio minuter senare kommer plogbilen.