Han pratar. Han har stunder när han är glad och munter och gurglar och ”pratar” för fullt. Helt uppenbart har han väldigt intressanta saker att berätta. Han är så engagerad i det han säger, och låter så glad och upprymd. Jag förstår förstås inte ett dyft av vad han säger, men jag vill ju ändå …
september 2008 arkiv
sep 19 2008
vaduefinmama
4½-åringen ropar. ”Mamma, kom och titta vad jag har skrivit till dig!” Jag går in i hans rum och tittar vad han skrivit på sin Psion. vaduefinmama står det. Sånt behöver man också höra ibland