Men ibland måste man bara våga fråga

Jag känner mig ofta handikappad när det kommer till saker jag inte känner att jag behärskar. Speciellt om det handlar om områden där jag liksom som tjej förväntas vara okunnigare. Som när vi ska skaffa något på en järnhandel eller på byggmarknaden och vi inte riktigt säkert vet vad det är vi behöver, utan man behöver vända och vrida lite på det, fråga och diskutera. Då överlåter jag lite för ofta på min man att fråga. För jag känner att jag kan för lite, och jag känner att det ligger mig till last. Jag vill ju inte göra bort mig.

Som nu när vi skulle skaffa skarvdel mellan vattenutkastaren och kranarna. Första varvet fick min man ställa frågorna. Och så kom vi hem med en rörskarv, som visade sig inte funka.

Och när vi klurade på vad som inte stämde och vad vi behövde istället, så insåg jag att det inte handlar om att han kan mer, utan om inställning. Han utgår från att han kommer att kunna göra sig förstådd och att det kommer att finnas det han behöver köpa. Jag utgår från att jag kan för lite, att jag inte kan rätt ord, att jag kommer att göra bort mig – och då vågar jag inte fråga.

Så nästa gång var det jag som gick in och frågade, medan jag väntade på att han skulle komma med tåget. Och jag kunde göra mig lika förstådd som honom. För ingen av oss vet vad prylen skulle heta. Och inte de i järnhandeln heller, för prylen vi egentligen ville ha fanns inte, så vi fick lösa det på annat sätt.

Ibland måste man helt enkelt våga fråga. Annars lär man sig inget nytt, och får inget veta.

Så ligger felet då bara hos mig? Är det mitt fel att jag inte vågar fråga, är det bara jag som borde ta mig i kragen?

Nä. Självklart inte. Det är en attityd som funnits från omgivningen under min uppväxt (och säkert runt andra också?): Det är mer okej att killar frågar. Det är mer okej att killar tar sig för att göra saker fast de inte kan och vet allt i förväg. Mer okej att de gör bort sig.

Som tjej måste jag veta tillräckligt mycket för att få fråga.

Så det är inte bara jag som måste våga fråga. Det är också samhället – alla vi, ja – som måste tillåta alla att fråga. Utan att håna och ifrågasätta.

För tyvärr är det inte alla som bemöter en okunnig frågande tjej lika bra som den lokala järnhandeln och byggmarknaden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *