Jag och åttaåringen (ja, han är ju en sådan numera) läser Momo eller kampen om tiden. Han fick den av oss i julklapp.
Det var många år sedan jag läste den senast. Men den är fortfarande lika bra som jag minns den. Och åttaåringen gillar den också. Dels är den spännande – trots långa kapitel vill han jag ska läsa ett till när jag är klar – dels tänker han kring det här med att ”spara” tid och vad som egentligen är viktigt.
Utmärkt högläsning för en åttaåring!
2 pingar
[…] har bara två kapitel kvar i Momo nu, jag och åttaåringen. Ikväll läste jag två kapitel; annars har det varit ett kapitel per […]
[…] vet ju att det inte funkar så. Att de gråa herrarna i Momo liksom marknadsför en lögn. Man kan inte spara tid och egentligen inte heller slösa med den. Och […]