Monthly Archives: januari 2012

Konsten att koppla bort omvärlden

Jag har en ny rumskompis på jobbet. Hon har jobbat hos oss ett par veckor. Ungefär en gång om dagen kommenterar hon hur mycket ljud det är. Hur väl man hör vad folk säger i de andra rummen. Hur mycket det låter i korridoren. Att folk inte behöver prata så högt.

Varenda gång blir jag lika förvånad. Jag märker inte alls av det hon pratar om. Inte alls. Men hon störs massor.

Hon säger att jag är alldeles fantastisk på att koppla bort omgivningen.

Jag tror det ganska mycket är en vanesak. Och som förälder blir man väldigt van att koppla bort. De saker – samtal, ljud, konflikter, whatever – som man inte behöver engagera sig i, dem sållar man liksom bort per automatik. Hör inte.

Ungefär som när man hör en skrikande unge i affären – man konstaterar “inte min unge” och sedan störs man inte längre.

Å andra sidan var jag nog ganska bra på att koppla bort omvärlden redan som liten. Jag läste mycket och försvann in i böckernas värld. Kanske är det bara en fråga om personlighet?

Det här med att hinna med tåget

Det är en ständig avvägning av olika faktorer. Tågtidtabellerna är ju sällan anpassade till ens egen tillvaro.

När jag dansade i Helsingborg på gymnasiet så rusade jag alltid några minuter innan klassen var slut för att hinna med tåget den ena klassen i veckan. Och den andra klassen låg istället på en tid som innebär att jag kunde ta det löjligt lugnt med att byta om och lulla ner till bussen.

Jag har sedan dragits med det där i omgångar. Oavsett var jag bott så har jag väldigt ofta behövt passa tider för att ta mig hem med kollektiva transportmedel. Och valet har ofta stått mellan att stressa som en blådåre för att hinna med, eller vänta på nästa transport ett par timmar senare.

Till avvägningen hör också behovet av att stretcha. Väldigt ofta är det ju från träning jag kommer i de här situationerna. (På jobbet har jag flextid och kan anpassa när jag går efter tågtiderna – tack och lov.) Och för att min kropp ska funka och inte gå sönder så är det viktigt att jag stretchar efter varje träningstillfälle. Men hur länge ska jag stretcha? En halvminut-minut mindre ökar sannolikheten att jag ska hinna med tåget, men är ingen garanti.

För tillfället är det kvällstid så att antingen hinner jag med tåget som jag bara knappt borde hinna med, och då hinner jag med bussen lagom sedan. Eller så hinner jag inte, och då kvittar det att tåget går en gång i halvtimmen, för nästa buss går först två timmar senare – och måste dessutom beställas två timmar förväg.

Det är en jäkla skillnad på att komma hem runt åtta och runt tio. Och det avgörande är hur länge jag stretchar.

Men stretchar jag för lite så kan jag å andra sidan åka på skador och flera månaders trubbel…

Idag hann jag. Men tåget var sent. Jag kommer att missa bussen likförbaskat.

(Nej, det gjorde jag inte. Vi har typ världens bästa buschaufförer. Han väntade.)

Lampräkning och grundförbrukning

Mätningarna hittills visar på att vi som “grundförbrukning” – alltså nattetid och dagtid, när ingen aktivitet sker i huset – har en åtgång på cirka 0,9 kWh per timme. Så vad består då detta av? Tja… bortsett från standbyeffekter, lampor som inte är släckta och liknande så handlar det om:

  • Kyl/frys i köket (inköpt 2002)
  • Frysbox i uthuset (följde med husköpet)
  • Elelement i blåa rummet på ovanvåningen
  • Elelement som står och ger grundvärme i förrådsdelen av uthuset, för att inte sakerna som förvaras där ska bli förstörda av fukt
  • Luftavfuktare i källaren
  • Och så har jag säkert glömt nåt mer :-)

Vad gäller lampor, så har vi alltså ganska nyligen gjort en genomgång och bytt ut en massa lampor. Ungefär så här är läget:

  • Studion: Tre LED-spots i taket (varav två är för ljussvaga), en klämspot med lågenergilampa
  • Kontoret: I taklampan sitter i nuläget två lågenergilampor och en LED. Arbetslampa av lysrörstyp
  • Köket: Två taklampor LED. Över diskbänken två halogenspots (vi behövde köpa LED med GU10 till flera olika rum och tänkte testa Ikeas, och då ville vi bara köpa till ett rum när vi skulle testa och vänta med resten). Över arbetsbänken lysrör. I fläktkåpan två lampor av glödlampstyp. (Vi har dock kommit fram till att det bör funka med LED-lampor av kronljustyp men har inte hunnit undersöka.)
  • Farstu på baksidan tror jag är LED? 1 st
  • Tvättstuga: 1 st lågenergilampa i taket
  • Farstu mot källaren/badrummet: ? 1 taklampa
  • Källaren: 1 st LED i trappan
  • Badrum: 1 st LED i taket
  • Vardagsrum: 5 st päronlampor, glödlampor, i taket. (Men nu har vi konstaterat att det förmodligen kan funka att byta dem mot små e14-klot LED). Två spots med LED.
  • Matrum: Taklampor 2st halogen av glödlampsmodell (skomakarlamptyp som är väldigt beroende av hur lamporna ser ut). Liten skomakarlampa bordslampa LED
  • Hall: 1 LED i taket
  • Trappa upp: 1 LED
  • Allrum uppe: två taklampor lågenergilampor
  • Liten hall uppe: Fyra spots i taket LED. Stjärnlampa?
  • Sovrum: Fyra spots i taket LED. Tre små spots LED.
  • Blåa rummet: Taklampa 1: 4 lågenergilampor. Taklampa 2: 1 lågenergilampa. Sänglampa LED. Stjärnlampa LED.
  • Gröna rummet: Tre takspots LED. Sänglampa LED. Skrivbordslampa Ikeas solcellslampa (LED).
  • Utelampa på hörnet: LED
  • Utelampa på verandan: ?
  • Uthuset: Gissar på två lågenergilampor
  • “Garaget”: Gissar på två lågenergilampor

Det är ju helt uppenbart inte en komplett genomgång – jag har inte koll på vad det är överallt. Dessutom behövs ju info om vad det är för wattangivelser på de olika lamporna. Nå, det får bli en annan gång :-)

Nu har vi i alla fall satt ett mål. Ett ganska blygsamt: 5% minskning. Men vi har ju egentligen inte för avsikt att jobba så stenhårt med det här. Eller rättare sagt, ganska mycket är saker som nog inte känns aktuella att göra något åt just det här året egentligen – eller som är svåra att göra något åt. Elementet i uthuset till exempel…

Alla dessa onödiga saker och konstruerade behov

Det är märkligt vad många saker det finns som verkar vara absolut nödvändiga att ha om man ska tro folk i allmänhet – eller reklamen för den delen. Saker som jag klarar mig alldeles utmärkt utan och aldrig har känt behov av. Innebär det att jag helt enkelt inte finns, eftersom man inte klarar sig utan dem?

Ofta verkar det dessutom vara dyra saker. Vilket gör det hela ännu obegripligare. För trots att jag inte köper de där sakerna, så går ändå en hel massa av mina pengar åt. Jag begriper helt enkelt inte hur folk får det att gå ihop ekonomiskt när de lägger så mycket pengar på saker jag inte ser behovet av. För de måste ju samtidigt dessutom lägga pengar på det som faktiskt ÄR nödvändigt. Som mat, boende och boendekostnader, försäkringar och sånt.

En sådan där obegriplig sak är “hygienartiklar och kosmetika” som någon sorts klump. Ja, en del sådant betraktar jag som mer eller mindre nödvändigt: tvål, mensskydd, och lite grundläggande saker.

Men jag vet inte hur många gånger jag sett reklam för SVINdyra krämer av diverse slag, med olika specialiserade användningsområden, för olika tider på dygnet och så vidare. Och reklamen ger intryck av att… inte ens att det skulle förbättra något att börja använda dylika krämer, utan att det är en fullkomlig självklarhet att alla använder sådana, och de vill bara övertyga mig om att byta till just deras märke. (Nej, jag säger inte att hudkrämer, totalt som grupp, är helt onödigt.)

Det finns förstås många andra exempel på onödigheter, även om min fredagströtta hjärna just nu inte orkar plocka fram dem :-)

Det som i någon mån är ännu obegripligare är att en väldig massa av de här fullkomligt onödiga sakerna finns som miljömärkta alternativ. Jag har gillat svanenFacebook och får alltså deras statusuppdateringar i mitt flöde. Massor med produkter med den gemensamma nämnaren att de är svanenmärkta. Men stora mängder av dem är totalt onödiga saker! Det är ju då till exempel öändliga mängder hudkrämer, men också brun utan sol, hårvax, påkostade bröllop och föreläsningar om mode för kvinnor 55+.

Det får mig att tänka på Bra miljöval och sköljmedel. Länge hade man som princip från naturskyddsföreningen att inte alls miljömärka produkter som man ansåg var onödiga – det miljövänliga alternativet var att låta bli. Därför fanns det inga miljömärkta sköljmedel. Och därav kom det sig att jag, som miljöengagerad ny-vuxen med fasta principer om att köpa miljömärkt, aldrig började köpa sköljmedel.

Det miljövänliga är ibland – ofta – att inte köpa något alls. Speciellt om saken ifråga är onödig.

TILLÄGG:

Och en halvtimme efter att jag publicerat inlägget snubblar jag förstås över den här artikeln :-)

Energibesparing av det otrevligare slaget

Jag hade tänkt mig en varm dusch. Nyss hemkommen från träning. Kallt och blåsigt ute. En varm dusch, för att bli av med svett och för att värma kroppen.

Det brukar ta en liten stund innan vattnet blir varmt. Fast inte så jättelång stund. Så när temperaturen på vattnet inte steg så anade jag oråd, och insåg sedan att det här blir en snabb och huttrig dusch.

Det var visst lite för länge sedan vi sotat pannan, så den hade stannat :-( 29 grader i panntemperatur.

Nu kan vi följa vår elförbrukning på nätet

I helgen kopplade vi in 100koll-sakerna från E.on. Det är en display som visar vår elförbrukning, både för stunden och sammanräknat. Man kan dessutom lägga in sin egen kostnad per kilowattimme. Informationen till displayen kommer från den del som vi monterade på elmätaren. Till utrustningen hör också tre stycken smartplugs, det vill säga separata mätare, som man kan koppla mellan ett eluttag och den sak man vill mäta elförbrukningen för. Dessa kan utläsas separat på displayen.

Tyvärr innehåller manualerna för lite info, så det är svårt att veta exakt vad man kan utläsa av infon på displayen. All info skickas i alla fall till E.on, och vi kan logga in på deras sida och läsa vår förbrukning för varje enskild timme.

Experimentet drar igång den 1 februari. Innan dess ska vi sätta upp ett mål för vad vi ska minska energiförbrukningen med. Det känns lite svårt… På sätt och vis känns det som att vi förmodligen redan gjort alla enkla saker.

Renovering: Badrumsplanering

Det är dags att börja tänka renovering igen. Eller i alla fall renoveringsplanering. Nästa stora projekt är badrummet.

Det befintliga badrummet har en toalett, ett badkar och en handfat samt ett element. Golvet är röd plastmatta, väggarna är rosamelerad plastbadrumstapet. På den väggen man kommer in så är badrummet cirka 2,1 m brett, och då har man toaletten och elementet till höger och handfatet till vänster. Sedan smalnar det av på högra sidan, så bortre väggen är 165 cm. Längs den väggen står badkaret. Rummet har en golvyta på cirka 3,7 kvadratmeter.

Så vad är det vi vill ändra?

Tja, till att börja med så behöver golvmatta och tapeter bytas ut. de är inte nya, om man säger så… Det är sprickro mellan skarvarna i tapeten, och även om vi tätat med silikon så håller det inte för evigt. Och ytskikten lär inte på något som helst sätt uppfylla moderna krav…

Det skulle förstås också vara bättre med en nyare, något mer snålspolande toalett. Och bättre ventilation.

Och när vi ändå är igång så vill vi göra en del andra förändringar. Typ vända hela badrummet 180 grader. Det är nämligen så att för att komma in i badrummet måste man, om man kommer från ovanvåningen – där vi har sovrummen – först gå nerför trappan, gå genom hallen, vardagsrummet, köket och farstun på andra sidan (den farstun funkar numera som förråd samt är genomgång för att komma ner till matkällaren). Det innebär att man går ett helt varv runt jämfört med när man står ovanför trappan och ska gå ner. Vi vill istället ha dörren in till badrummet från hallen.

Men då måste vi som sagt vända på “möbleringen” i badrummet. För det känns inte så himla kul att kliva rakt in i badkaret för att ta sig till toa. Och det är ju smidigt om toa är det man först kommer in till. Extra piffigt skulle det vara om man liksom kunde stänga om bara toa för sig, så att någon kan gå på toa samtidigt som någon annan står i duschen utan att man behöver märka av den andra alltför mycket.

Och ja, det kan eventuellt vara görbart. Kräver förstås en del omflyttning av vatten och avlopp och sånt, men det behöver säkert göras nytt i vilket fall.

Men så var det det där med badkar. För badkar vill vi gärna ha. Men hur sjutton ska vi få plats med det? För om man har en toalett som tar halva delen av den 165-vägg som är närmst hallen, så lär väl andra delen bli typ korridor. Och då måste både badkar och handfat vara i det som nu blir bakre delen.

Jag skulle vilja ha ett kvadratiskt badkar, en gånger en meter. Jag har letat och letat på nätet. Det finns inte.

Vanliga badkar finns så korta som 130 cm. Frågan är om det ens funkar. Ja, och så finns det en meter långa sittbadkar, också i vanlig bredd. Fast det känns liksom lite väl lite.

Ja, vi måste sätta oss och sita och vända och vrida. Självklart.

Det som också oroar mig är vad man egentligen FÅR lov att göra. Om vi nu renoverar badrummet, måste det då uppfylla moderna krav – och vilka är då dessa? Till exempel sånt här med tillgänglighet, måste man kunna komma till toa med rullstol? Det utesluter ju alla varianter med dörr mot hallen. Å andra sidan kan man inte komma in med rullstol nu heller. Och om det är sådana krav, gäller de också om vi skulle nöja oss med att fräscha upp den befintliga varianten – byta plastgolv och tapeter, kanske skaffa ny toa, men behålla planlösning? Eller innebär kraven att vi helt enkelt är tvungna att behålla badrummet precis så dåligt som det är? För det finns liksom inte mycket vi kan göra åt rummets storlek. Väggen mot kök och vardagsrum är tegelvägg. Åt motsatta hållet är trappan, som redan är smalare än standard. Åt farstun skulle vi möjligen till nöds kunna flytta väggen kanske tio centimeter, och i hallen tjugo om det krisar.

Ja, jag har ett långt mejl med frågor till någon kunnig att formulera någon dag.

 

Sveriges största energisparexperiment

Vi har anmält oss till E.ons energisparexperiment 100koll. Idag kom paketen med utrustning. Så nu ska vi “bara” hinna sätta oss in i hur prylarna funkar…

Flow

Idag har jag varit och testat Flow.

De senaste två terminerna har jag ju tränat Ballet Fusion. Men dels kommer baletten att ligg på en tid som inte funkar för mig den här terminen. Dels känner jag att jag kanske ska byta till något annat ett tag ändå. Inte minst för ryggen.

Ryggen, ja. Jag var hos massören i onsdags. Och till skillnad från den gången jag var där i december så kändes det som att det gjorde skilnad för ryggen den här gången. Och jag fick en del tnkar med mig från massören och ett par övningar.

Det onda sitter ju i ryggslutet eller snarast baken, beroende på hur man ser det. Men hon  tror att det till stor del beror på försvagade “ryggfiléer” (min benämning), försvagade tvärgående magmuskler, stramande muskelfästen i höftbenet fram och sånt. Och att detta för övrigt i sin tur hänger samman med försvagade insidor på låren, som gör att insidorna vrids fram. Samt att det jag känner i ryggen nog är i en led i höftbenet (?).

Mycket av det tror jag faktiskt fortfarande är rester från senaste graviditeten. Den var tung och ansträngande för kroppen – mycket vätska, tung mage – och kroppen har liksom aldrig hittat tillbaka till normalläge. På något vis går och sitter jag fortfarande som om jag var påverkad av en tung mage som liksom inte får plats mellan benen. Och magmusklerna… ja, dem är det inte mycket med…

Och jag känner att jag behöver jobba mot utåtvridningen. Jobba mer parallellt ett tag. Jag försöker komma ihåg att sitta med benen rakt fram när jag sitter och känner att till och med det gör skillnad för ryggen.

Kanske kanske är balett inte det allra rättaste för stunden.

Så idag har jag testat Flow, som är en annan klass de har på balettstället. Det heter att det ska vara en blandning av yoga, core och pilates. Core och pilates har jag testat förut, men yoga har jag känt mig skeptisk till.

Hur var det då?

Tja, bitvis lite märkligt, främst i början – det var nog då det var mest yoga. Korta bitar ganska småjobbigt – jag kände att jag ångade som man gör när musklerna jobbar hårt ett tag i mitten. Absolut inget flås eller kondis. Inget oerhört krävande pass, men ändå kändes det som att det gav nåt. Det var liksom skönt för kroppen. Huruvida det träningsmässigt gav mycket känns på nåt sätt svårt att bedöma.

Men ja, jag tror jag vill gå dit igen.

Men Sydsvenskan, hur tänkte ni nu? (Om reklam på fel ställen)

I dagens Sydsvenskan ligger det reklam tryckt “på” tv-tablåerna.

Inte mellan de olika tv-programmen.

Inte som lösa klisterlappar ovanpå.

Det ligger två stycken reklamrutor (om samma sak) som täcker över delar av texten i tv-tablån. det går inte att se vad som står under. Det går inte att få veta vad Oväntat besök del 2 av 5 handlar om eller vilket program som börjar direkt efter eller hur dags. Och så vidare.

Ursäkta Sydsvenskan, men hur sjutton tänkte ni? Och är det här något ni tänkt fortsätta med?