Category Archives: Femtonspel

Ni vet de där små plastspelen som fanns när man var liten, som reklamprylar eller så. En ram, och så inom den fyra gånger fyra rutor. Fast en tom. Så femton stycken platsbitar, som är flyttbara, men förstås bara efter varandra, eftersom de sitter ihop. Och så är de i fel ordning, och man ska flytta om dem till rätt ordning för att mönstret eller bilden eller texten ska bli rätt… Och så vill man flytta den där biten dit, men för att det ska gå, så måste man först flytta den där biten. – Så är det att renovera…

Sista dagen med badrummet

Imorgon kommer hantverkarna och bajamajan. Dagen idag har vi ägnat åt att tömma matkällaren och hallen.

Från matkällaren har vi bland annat burit upp oändliga mängder tomburkar och tomglas. Det blir ju så. Vi är två hamstrar med höga ambitioner (?) vad gäller husliga saker som saftande och syltande. Det vill säga vi sparade länge typ alla burkar. Men småbarn och renovering har gjort att vi inte hunnit sylta och safta så mycket som vi skulle velat. Och matkällaren är fuktig, samt utan ståhöjd och belysning av vettigt slag. Så burkarna har stått där nere och samlat damm. Eller, för att vara mer precis, de har sakta täckts av ett mer eller mindre tjockt lager av smulig nedrasad puts och fått ett växande lager av svartmögel (? I alla fall “mikrobiell påväxt”) på insidan av locken. Så när burkar och flaskor idag burits upp i köket så vidtog stora utrensningen. Det vill säga alla lock som såg ut att inte vara lämpliga att försöka få rena – och deras tillhörande burkar – fick gå till återvinningen. Det blev mycket glasskräp kan jag säga…

De burkar och flaskor som passerade nålsögat ställde jag sedan ut i uthuset (där deras hyllor får står under badrumsrenoveringen). Det var en lyxig känsla att kunna stå och ställa burkarna, rak i ryggen och med dagsljus.

Bland mycket annat fixande och donande har jag bräckt golvlister i hallen. Ja, som förberedelse för att det där golvet ska kunna plockas upp. Golvupplockandet lär väl hamna på vår lott – men det är ju kul :-) Liksom listbräckandet. Att arbeta med två bräckjärn successivt bakom en brda gör mig alltid glad :-) På köpet hittade jag lite gammal död förtorkad vinda bakom en av listerna. Och så rev jag bort lite av den lossnande tapeten. Den har lockat mig i tio år, men nu finns liksom inga skäl att låta bli längre.

Annars känns det huvudsakligen skönt att det här projektet är någon annans huvudvärk. Det är någon annan som får ta ställning till vad som behöver göras och hru och hur man ska lösa de komplikationer som kommer att uppstå längs vägen. Jag kan titta på det och fundera, men jag behöver inte komma med en lösning, jag behöver inte bedöma vad som är bäst.

Barnen har tagit ett sista bad i det befintliga badkaret. Jag har duschat och tvättat håret. Nu ska vi klara oss utan duschmöjligheter på hemmaplan i en dryg månad enligt planen.

Lite märkligt känns det. Eller mest ogreppbart.

Femtonspel med kakel

Nu börjar femtonspelet igen. Den där flyttkarusellen som nog de flesta renoverare är bekanta med.

Om en vecka kommer hantverkarna som ska renovera badrummet. Och då kan man ju tänka att det som behöver flyttas på är just de saker som finns i badrummet, och lösöret därinne är förstås rätt så begränsat.

Men nä, fullt så enkelt är det nu inte.

Vi bör förstås flytta på de saker som finns i skafferiet som än så länge är genomgångsrum för att ta sig till badrummet. Det där lilla smala utrymmet där vi har all återvinning, alla plastburkar, en hel massa stora grytor och liknande, och så vidare. Det bör flyttas, för att inte var i vägen eller bli dammigt.

Och så är det källaren. Den där lilla matkällaren som vi har saft och sylt och diverse annat i. Och en halv miljon tomma glasburkar och flaskor. Plus en massa annat på hyllor på vägen ner: kylväska och städprylar och annat. Varför vi ska tömma matkällaren? Jo, för den är delvis under badrummet. Och golvet i badrummet ska göras om. Nej, inte bara ytskiktet. Golvet i badrummet har visat sig bestå av ett gammalt vanligt bjälklag, alltså golvbjälkar, som man sedan fyllt betong i, och sedan har bjälkarna ruttnat där inuti. Ännu har inget blivit dåligt. Men det där är inget man gör ett nytt badrum på. Golvet ska göras om. Helt. Alltså måste matkällaren tömmas.

Och så är det hallen. Hallen på anda sidan badrummet från farstun sett. Hallen som dörren till badrummet ska vara i, när badrummet är klart. Men också hallen vars golv vilar på de där bjälkarna som fortsätter ut från det där gjutna badrumsgolvet. Så det golvet behöver plockas upp. Och då måste ju rummet tömmas. Ett par byråar upp på ovanvåningen. En hylla ut till uthuset. En massa andra saker som portioneras ut på diverse håll.

Trappan upp till andra våningen är fäst i bjälklaget mellan bottenvåning och ovanvåning, samt vilar på golvet i hallen. Det där golvet som nu måste upp tillfälligt för att bjälkarna är de dåliga i badrummet. (Att bjälkarna under hallgolvet är dåliga är dock i sig ingen nyhet – det golvet har gungat sedan vi flyttade hit.) Trappan måste alltså på något vis pallas upp.

Så vi flyttar runt saker. Tänker tankar om andra spännande överraskningar som kan komma att dyka upp. Hur mycket av de gamla väggarna i rummen kommer att kunna bli kvar?

Samtidigt känns det konstigt overkligt. Inte riktigt på allvar. Inte riktigt så nära i tiden som det verkligen är. För det är inte vi som ska göra det. Det är inte vi som måste lösa alltsammans. Den här gången är det hantverkare som ska göra i princip allt. En entreprenör som ska vara ansvarig. Så då går det lättare att knuffa det ifrån sig. Och svårare att ta till sig att det är SNART.

Om en vecka kommer bajamajan som ska vara vår toalett i en månads tid.

Vi ägnar oss åt att försöka komma fram till vad vi ska prioritera när det kommer till handfat, eftersom inga uppfyller alla våra önskemål. Det är ju egentligen lyxproblem jämfört med allt det där andra som handlar om hållfasthet och fukttätning och bortplockande av eternitrör. Fast samtidigt handlar det om vardagsfunktionalitet av det väldigt viktiga slaget. Ett handfat som funkar kommer att vara viktigt många dagar, om man säger så. Och även på detta område så kommer jag till den märkliga insikten att det finns hur många som helst men ändå väldigt få som gör det de ska enligt min uppfattning ;-)

Ja, vi ska renovera badrummet. Det kommer sannolikt att bli en del inlägg om detta framöver. Ja, jag vet att vi bör minska konsumtionen för miljöns och vår egen överlevnads skull. Alltså ska man bara renovera om det verkligen behövs. Jag gör bedömningen att det behövs. Och ja, jag har ändå ruskigt dåligt samvete. Mer om detta: Badrumsångest.

– Varför har vi inte gjort det tidigare?

När vi flyttade till huset hade vi egentligen inte mycket möbler med oss. Några Ivar och Sten (båda delar hyllor från Ikea), en 140-säng, några stolar och någon byrå och säkert lite annat. Med i husköpet fick vi en hel massa möbler som hört till huset. Vi tyckte det var ganska bra att ha något att börja med, så att man kan byta ut allteftersom man kommer på vad man behöver. Speciellt när man bor i ett femtonspel och inget liksom är klart från början, utan man gör klart något rum i taget, och rummens användningsområden ändras efterhand som renoveringen fortskrider. När man har barn tillkommer dessutom nya behov allteftersom, medan andra försvinner när barnen blir större.

Så vi har bytt ut efterhand. Köpt nya saker och gjort oss av med det gamla som kom med huset. Nu har vi nästan inget kvar av det som följde med huset.

Men vi har varit långsamma på det. Dels vill vi inte rusa åstad och köpa saker, speciellt inte eftersom rummens användning ändras successivt. Så det gäller att tänka igenom så att det vi köper verkligen stämmer till fullo – eller kan återanvändas någon annanstans. Mycket Ivar-hyllor blir det… Dels känns det egentlign lite dumt att hålla på och köpa en massa nytt när man borde kunna köpa begagnat. Men det är svårt när man har ett gammalt hus, där inget är standardmått. Vi är så enormt beroende av att kunna mäta och klura och läsa och tänka efter så att vi faktiskt tänkt på allt (för annars kommer det inte att funka när vi kommer he med prylen). Ofta har vi en ganska god aning om vad som skulle behövas men det finns inte, men så förr eller senare så dyker det faktiskt upp något på Ikea som löser våra problem. Och så kan man köpa delar av lösningen och testa på plats innan man köper resten. Ska man köpa begagnat så finns inte den möjligheten. Man måste ha stenkoll på alla mått på alla ledder för att något ska funka, och har inte alls den möjligheten att klura och fundera och ta reda på allt i förväg. (Dessutom finns det obegripligt många annonser på Blocket där det inte anges några mått alls på möbeln som säljs – och i andra fall är måtten helt fel när man väl kommer.)

Men sedan, när vi väl kommer till skott: vänt och vridit på mått och behov och möjligheter och konsekvenser och åkt till Ikea och handlat och byggt ihop, så infinner sig ofta den där känslan:

– Varför har vi inte gjort det här tidigare?

Som när vi, efter att ha klarat oss utan garderober i fem år (det fanns inga garderober i huset, bara något linneskåp med hyllor), nöjt oss med en enkel klädstång och fått massor av galghängande kläder solblekta, slutligen gick och köpte oss en garderobsvägg på Ikea (60+60+120+120 cm). Som vanligt folk, gudbevars!

Eller som när vi häromdagen omvandlade ett rörigt hörn i vardagsrummet, där det tidigare stod backar med leksaker, en kista med spel och ett dockskåp, med hjälp av några nya hyllor.

– Varför har vi inte gjort det tidigare?

Jaha, då var steg ett avklarat

Nu har jag flyttat in hela gamla renoveringsbloggen hit. *pust*

Fast jag har gjort det lite enkelt för mig ändå. Inte flyttat kommentarer. Inte lagt in bilder. Och tiderna stämmer inte, för gamla bloggen visar inte längre publiceringstid, så jag har kört på standardtid ;-)

Det var den lätta biten…

Sent om sider…

… nu har jag i alla fall fått tummen ur och fixat lite bilder på hur det blev i köket (Och som ni ser så är det fortfarande en del kvar Men ändå – ett himmelrike jämfört med innan!)

(Bildinläggandet är inget snygg- och finlir – det har jag inte tid med )

(För den som har glömt – så här såg det ut innan:)

Mer

Alla socklar Under skåpen på plats.
Krokar till handdukar på plats. (Bredvid bokhyllan, under diksbänken men öppet.)
Krokar till grytlappar på plats. (Under överskåpet, på list baktill.)

Och så någonsorts tröskel mellan köket och skafferifarstun, eller i alla fall någon sorts provisorium som kan duga ett tag, med en fräsch asfaltspapp under – istället för bara asfaltspapp och ett hål mellan de båda golven (vilket katterna tyckte var ett utmärkt ställe att göra fel saker på – därav bytet till ny papp).

Klara?!? Nä. Självklart inte.

Helgens prestationer

Lite besök från svärföräldrarna i helgen bidrog starkt till att vi kunde beta av några punkter på köksgöralistan och närma oss någon sorts färdig-status:

* Golvsocklar på plats. (Ja, alltså socklar som i lister mot golvet – inte socklar under skåpen, för dit hann vi inte) Det fattas lite färg på ett par hörn som fick snedsågas, så det ska jag lösa någon sen kväll när barnen sover.

* Täcksida och list i bakkant och framkant på överskåp samt sista luckan på plats (ja, den har fått vänta tills resten där var klart)

* Platsbyggd bokhylla under slutet på diskbänken! Så ÄNTLIGEN är kokböckerna framme igen

Vissa insatser är mer tacksamma än andra…

Vårt hus har, om man ska se till praktisk användbarhet, två ingångar. (Strikt talat finns det en till, som dock inte går att använda, plus att det har funnits ytterligare än.)

Framsidesingången, genom ena verandan, är väl den vi egentligen, i det långa loppet, tänkt använda. Men den verandan var länge så livsfarlig att gå igenom, och därför inte riktigt lämplig som vardagsingång. Numera är den såpass åtgärdad att den inte är farlig, men däremot inte praktiskt användbar, då den måste haspas inifrån för att inte dörren ska stå och slå…

Istället har vi hela tiden vi bott här huvudsakligen använt grovingången på baksidan. Den är en märklig, smal tillbyggnad, med aningen lägre i tak (drygt 2,10) och f.ö. nästan platt yttertak (ja, okej, svagt lutande). Rummets innermått är ungefär 130×275. Ytterdörr i ena kortändan, dörr mot köket i andra kortändan, dörr mot tvättstuga/pannrum på ena långsidan. Andra långsidan belamrad av ett stort platsbyggt fastsittande blått skåp, ungefär 50×160 cm på mitten. På ena sidan om detta elcentral samt en liten skohylla och några krokar satta på skåpets sida. På andra sidan satte vi en minimal hatthylla och ytterligare några krokar i skåpets utsida.

Ja, detta har vi klarat oss. Ja, vi har varit tvungna att ha kvar st j-a blå skåpet.
För köket hade ju nästan inga förvaringsutrymmen. Det blå skåpet har funkat som skafferi, grytskåp, förvaring av diverse städartiklar m.m.m.m.m.m.

Nu har vi ett fungerande kök. Och har fixat upp hyllor för diverse annat i genomgångsskafferiet/före detta farstun utanför toaletten (den ingång som inte längre är en ingång ) samt i källartrappen.

Och läget har i övrigt blivit allt mer ohållbart. Höst och vinterkläder till två barn och två vuxna, plus skor, och så ska alla klä på sig och iväg samtidigt, i denna lilla smala korridor på 80 cm bredd och med en dörr i vägen.

Idag REV vi det blå skåpet.
Det är BORTA.

Plötsligt finns det ett rum där – där det tidigare bara fanns en trång korridor. Det är verkligen en helt ny upplevelse

Och tack vare gårdagens Ikeashopping finns det nu en rejäl sittbänk med skohylla under, samt hatthyllor, krokar och korgar för mössförvaring. Och ja, det känns ändå som att vi har oceaner av plats där Det ser nästan ut som hos normala, civiliserade människor (Trots att väggarna inte är åtgärdade och nu går i tre olika färger plus omålad puts.)

Saker man inte vill behöva göra

I helgen har vi dragit ut kylskåpet från sin plats, för att jag skulle kunna göra något åt det där fula hålet i putsen.
På ett par månader hinner man tappa känslan och finessen i att blanda bruk, så nu fick jag inte alls till det. Och bruket bara bråkade och föll ner och ville inte fästa och blev för tunt och för tjockt och allt möjligt. Nå, det är gjort. Ska få stå och härda ett bra tag innan det sedan apcklas och förhoppningsvis blir drägligt. Än står kylskåpet utdraget för att jag ska kunna komma åt och “vattna” (vattenspreja). Ett kylskåp placerat mitt i mittgången i köket är inte optimalt…

Vi har i alla fall fått upp lampor. Nu finns det belysning i taket, över diskbänken, över spisen och över köksbänken!

Och det tar TID att lära sig använda fläkten, när man levt utan i sju år. Någon gång ibland kommer jag ihåg att sätta på den

[Dåligt med uppdatering]

Jaja, man ska hinna också…

Måndagen den 27 juli tlllbringade vi under kaotiska former en heldag på Ikea, för att shoppa loss på de 4000 kronor vi fått eftersom det var kökskampanj när vi beställde köket. Allt måste brännas vid ett tillfälle, vilket i sig inte var ett problem eftersom vi inte hade köpt några insatser i lådor, diskställ och dylikt eller ens handtag, och dessutom finns det ALLTID saker man behöver på Ikea. Men båda barnen var på sitt allra minst shoppingsamarbetsvillga humör. En förjävlig dag, rent ut sagt.

På tisdagen fick vi VATTEN och avlopp installerat. Och diskmaskin, förstås.

Sedan har vi ärligt talat inte gjort så mycket mer. Lastat in saker i skåp. Satt dit handtag och barnsäkerhetsspärrar. Satt upp öppna hyllor. Eller, ja, det innebär ju att vi faktiskt gjort en hel massa Men vi försökte (försökte) ta det lite lugnt också innan semestern var slut. (Nej, vi lyckades inte.)

Måndag-tisdag den här veckan var elektrikern här och drog el till de sista sakerna – fläkt, lampor, uttag. (Samt gjorde ett sort fult hål i väggen över kylen, vilket innebär att jag måste ställa mig och putsa kalkputs, vänta någon månad, spackla och måla. På ett väldigt otillgängligt men väldigt synligt ställe.) Så nu finns det liiite belysning. Sätta upp de flesta lamporna ska vi göra själv när vi hinner. (Ja, det är mycket annat att hinna just nu.)