Tag Archives: väder

Lite påsamlade funderingar om de detaljerade moderna väderprognosernas fallgropar

Hur gör du när du kollar väderprognosen? Kollar du på nyhetssändningar på TV, eller kollar du på webben?

Jag är en sådan som kollar på webben. Jag gissar på att vi trots allt är rätt många som gör det.

Och när jag vill kolla väderprognosen så gör jag det specifikt för min ort. Det är ju så man gör nuförtiden: man lägger in sin egen ort som favorit, antingen via vädersajtens system, eller som favorit i sin webbläsare, eller genom att man helt enkelt går till den sida som poppar upp när man börjar skriva SMHI eller dmi eller yr i sin webbläsare. Och då får man upp en fin detaljerad väderprognos för sin lokala ort, där man kan se väder och regnmängder man har att vänta för respektive dag, och man kan få det uppdelat på olika delar av dagen, och ända ner på timnivå för de närmsta dagarna. Alltsammans illustrerat med symboler och siffror.

På SMHI får jag i ärlighetens namn upp en textbeskrivning av väderläget vid sidan om den detaljerade infon. Men grejen är att den där textinfon dels omfattar ett jämförelsevis väldigt stort område – ”Sydvästra Götaland” – och dels är kortfattad:

Så jag tittar nästan aldrig på den. För den säger mig så lite. De där vädersymbolerna som gäller min ort ger mig mycket tydligare info.

Grejen är dock att den där mer detaljerade infon egentligen inte ger särskilt bra info alls, eftersom den inte tar med osäkerheter. Min gissning är att den helt enkelt är en avläsning av den sannolikaste simuleringen för stunden för just den ort jag valt. Beroende på om ett vädersystem drar lite längre öster- eller västerut kan det ju innebära att det kommer att komma MASSOR med regn här – eller inget alls.

Och det där vet vi ju. Egentligen. Vi vet att en dag när det kan bli skurar så kan det komma att bli skurar här eller inte.

Grejen är att det inte är så man läser den där lokala väderprognosen. Det jag läser när det står så här

är att det INTE kommer att regna. Och så planerar jag för att måla fönster, eller struntar i att ta med mig regnkläder. Och sedan visar det sig att jo, det var visst prognosticerat för ett regnväder, fast SMHI:s simulering visade att det skulle dra fem km längre norrut, och alltså kom det inte alls med på min lokala prognos.

Jag funderar ibland över om SMHI inser att det är så här vi läser de lokala väderprognoserna. (För det kan väl inte bara vara jag? Jag menar, jag gör ju det fastän jag inser fallgroparna…) Jag gissar på att SMHI kanske inte riktigt tagit till sig detta och insett problemet. Eller så har de det men har inte kommit på någon bra lösning…

En sak de har börjat laborera med är trots allt ”sannolikheter”, som man kan klicka på:

Den är än så länge beta. Och den är ganska osmidig och oöverblickbar.

Nånstans tror jag att problemet är att vi inte hittat något bra sätt att få ihop möjligheten till detaljnivå med det faktum att väderprognoser ändå måste ses som helheter och övergripande. Och det där är inte snyggt uttryckt och jag känner att jag just nu inte alls hittar orden för att uttrycka vad jag menar. Blörk.

Själv löser jag det genom att hålla koll på både SMHI, dmi och yr, och genom att kolla väderprognoserna med jämna mellanrum. För natten mellan måndag och tisdag har det till exempel växlat mellan att det ska regna lite, mycket, massor eller inget alls. Jag tolkar det som att det kommer ett regnväder men det är oklart om det kommer att komma in över Skåne eller inte och var det i så fall kommer att gå.

Och i närtid håller jag koll via radarbilderna. Fast de gör mig stundtals bara ännu mer skeptisk till prognoserna. För när prognosen uppdaterats vid en ny tidpunkt, men fortfarande är identisk med hur den såg ut tidigare under dagen, fastän det är helt uppenbart av radarbilderna att det regnväder som prognosen säger ska komma om ett par timmar är det som redan passerade för en stund sedan, då ligger det nära till hands att tro att den uppdaterade prognosen mest handlar om att någon tryckt ”godkänn” en gång till på en knapp för samma simulering som redan körts ut ett (eller två eller tre) varv innan.

Sommartorka

Och i vanlig ordning så här års så utlovas regnväder som sedan drar förbi, missar oss eller möjligen släpper någon enstaka mm.

Folks märkliga uppfattning om sommar

Folk klagar på sommaren. På det dåliga vädret. På att det är för kallt. ”Hur gör man för att reklamera sommaren?” frågar de. ”Vart tog sommaren vägen?”

Jag fattar inte vad de menar. I början av sommaren var det skitvarmt ganska länge. Det har varit torrt under en lång period. Sedan har det regnat en hel del och åskat en del. Och nu är det lite ”mellanväder”: dagar med växlande molninghet och ganska normala sommartemperaturer. Jag har gått i ganska kort klänning och inget på benen de allra flesta dagar i minst en månad.

En normal svensk sommar innebär inte 25-30 grader och ihållande solsken i tre månader i sträck. Och det ska vi vara tacksamma för.

Jag uppfattar det som en ganska genomsnittlig sommar, med en blandning av allt. Det har jag ingen statistik på, nej. Och förmodligen är sanningen att medeltemperaturen ligger över det som räknas som normalt, för så är det liksom numera på grund av klimatförändringarna.

Så jag vet inte riktigt vad det är folk vill reklamera – eller var de fått sina förväntningar ifrån.

Vårbrist och förkylning

Det är den 17 februari, och det är liksom fortfarande vinter. Ingen snö, men ett antal dagar på raken nu som det varit kallt och ruggigt, rentav ett antal minusgrader.

Jag längtar efter vårtemperaturer och ljus. Väder, temperaturer och dagslängd som gör att man kan och vill vara ute. Som det är nu är det för mörkt när man kommit hem från jobbet, och även på helgen är det för ruggigt till och med för att vilja vara ute och fixa i orangeriet. Och det stör mig, för jag vill komma vidare. Men kylan kryper liksom in i kroppen och gör en handlingsförlamad, och när man då egentligen behöver springa ut och in i de båda uthusen för att fixa, samt huvudsakligen stå stilla stor del av tiden… nä. Inte kul. Jag vill ha vår nu! Och ja, jag vet att det är precis lika ljust (eller oljust) som det brukar vara så här års :P Däremot är våren nog faktiskt segare än den brukar.

Och jag vet, det finns massvis med andra saker som borde göras, som jag kunde passa på att göra i väntan pǻ vårvärme och vårljus. Men det är TRÅKIGA grejer!

Fast nu ligger jag nerbäddad i soffan med en rejäl förkylning som jag verkligen hoppas ska hinna gå över till helgen. Och älsklingen är skruttig med ont i magen, men jag tror ändå att det är jag som är ynkligast nu och jag orkar inte ens motivera honom. Och det behöver packas och annat…

Fuktig kyla och småplock i orangeriet

Det har varit plusgrader i några dagar nu. Snön har smält bort, utom i drivor och skottningshögar. Världen är insvept i dimma och allting utomhus dryper av fukt.

Jag vabbar. Ungen ifråga är inte väldigt sjuk, men han hade feber igår och ska alltså vara hemma idag.

Och jag passar på att börja plocka med grejer i orangeriet. Det gamla träsideboardet vi en gång i tiden hade i matrummet och som sedan valsat runt på en massa stället – senast under flera år ute på den renoverade glasverandan – har åkt ut i orangeriet och ska få agera planteringsbord. Nu har jag oljat in det med kallpressad rapsolja som blivit stående för länge och inte längre dög till matlagning. Jag flyttar spadar och sekatörer och snören och handskar och träpinnar och odlingstråg och annat till nya platser.

Fast det är rörigt i det vanliga uthuset som jag hämtar sakerna från. Rörigt på nivån att man inte alls kommer fram.

Och det är fuktigt och råkallt både utomhus och i uthusen. Föga trevligt att vara ute i.

Och fastän jag egentligen inte alls längtar efter våren mer konkret, inte ens känner odlingslängta, så längtar jag efter något vårlikare och mindre kallfuktigt, så att jag ska känna inspiration och inte frysa fast och få ont i kroppen för att jag försöker få ordning. Egentligen räcker det kanske med sol istället för fukt?

Ny snö

De senaste dagarnas plusgrader har nu smält bort den mesta snön, utom i plogvallar och drivor av olika slag. Men nu på eftermiddag och kväll kom ett nytt nederbördsområde. Prognosen har sagt att det skulle bli övervägande regn, med litet snöinslag. Danska radarbilderna som skiljer på tre nivåer hävdar att det kommit som mellannivån, ”slud”, vilket väl är snöblandat regn. Men när jag under kvällen var ute och hämtade saker i uthuset konstaterade jag att det rörde sig om övervägande snö, om än väldigt fuktig sådan, snö som föll rakt nedåt och liksom hungrigt klibbade fast vid allting och la sig som ett tunt täcke på marken.

Jag hoppas det får ligga kvar, eftersom det ska bli rejält kallt om några dagar.

Fortsatt skånsk vinter

Idag var dagen när det skulle komma mycket nederbörd – till skillnad från de där dagarna tidigare i veckan när all snön kom, trots att det inte skulle komma någon :-) Det har dock varit lite oklart om dagens nederbörd skulle komma som regn eller snö – det har växlat lite i prognoserna. Resultatet är dock att det har kommit ganska lite, och det som kommit har varit mer åt regnhållet än snöhållet. Dessutom har det varit plusgrader. Sammantaget innebär det att snön har blivit tyngre, sjunkit ihop och blivit kompaktare, samt börjat smälta. Äkta skånsk vinter. Allmän vitdimmig känsla, med fuktig luft.

Och det kommer att bli fantastisk isgata när det fryser på igen :P

De närmsta dagarna väntas annars huvudsakligen enstaka plusgrader och eventuellt lite nederbörd, troligen huvudsakligen som regn men kanske med snöinslag. Därefter följer några dagar med minusgrader – ner till -18 som kallast enligt nuvarande prognos, och därefter ska det stiga till enstaka minusgrader igen, kombinerat med en hel del snö.

Prognosen lär ju hinna ändras igen (och igen och igen), men det kan väl ändå sammanfattas i just skånsk vinter, som sagt var.

 

Jag föredrar snöns viloeffekt

Det är spännande det där med snö.

Jag tycker om snö. (Det är nog uppenbart för alla som snubblat över något inlägg om snö i den här bloggen.) Däremot gillar jag inte alls de krav som liksom tycks följa med snön.

För väldigt många människor verkar snö automatiskt innebära att man ska ge sig ut på en massa aktiviteter. Dra på sig en väldig massa kläder och ge sig ut. Åka skidor och pulka och bygga och greja. Vara superaktiv. Traska runt i en massa obekväma kläder som en annan michelingubbe. (Lite grann jämförbart med effekten av gympaskor, fast över hela kroppen.) Få in snö i nacken. Bli blöt. Frysa. Och så vidare.

Det jag gillar med snö är två saker.

Det första är skönheten, det vackra. Den trolska stämningen av stora vita flingor som singlar ner. Världen som blir så vacker under ett tjockt lager snö. Fascinerande formationer.

Det andra är kravlösheten. Snön förenklar tillvaron till att handla om det som är nödvändigt. När utanföret täcks av tjocka lager snö tvingas jag till vila, till att avstå från att åstadkomma saker. Det går inte att göra saker i trädgården. Och en massa saker som kräver att jag passerar utomhuset på vägen – inklusive fixande i uthusen – försvåras så pass att jag tvingas inse att det är vettigare att låta bli. Det kan vänta tills det krävs mindre kläder, mindre trassel och blir mindre blött inne så fort man tagit ett steg utanför dörren. Ibland, när det blir snöstorm, hindras vi till och med att ta oss hemifrån. Och vi tvingas till en enda fysisk utomhusaktivitet: skotta så pass att vi kan ta oss fram mellan byggnaderna, få in ved och pellets, och i bästa fall kunna köra iväg med bilen (eller ibland få loss bilen).

För mig är det på samma gång nyttig kravlöshet och nyttigt tvång. Kombinerat med snöns skönhet blir det oslagbart.

Men det där ”kravet” om att aktiveras, ut och leka på mer eller mindre allvarliga nivåer, det är på något vis det motsatta.

Och visst kan det vara kul att gå ut och bygga en liten snölykta en stund, eller en snögubbe. Men sedan räcker det. Sedan kan jag gå in och värma lite glögg eller choklad.

Och så kom faktiskt snön

Säsongen har ju varit fri från snö på marken. Och prognoserna för den här veckan har visat att framåt torsdag eller fredag kan det komma snö, i hyfsade mängder – om de inte istället kommer som regn. Men för tisdag-onsdag har det bara visat att det möjligen kunde komma någon tiondels millimeter nederbörd – så små mängder att prognossymbolerna varken visade regn eller snö.

I måndags utfärdades en varning för Österlen, att det kunde komma en hel del snö under natten. Fast inte här. Men då kollade jag de animerade kartprognoserna och konstaterade att prognoserna visade att banden med snö skulle gå väldigt nära oss. Och jag tänkte att kanske kanske – för då verkade det plötsligt lite sannolikt, givet hur nederbördsmönstren brukar funka så här års (får Österlen snö får ofta vi det också, liksom). Och i så fall skulle det kanske börja snöa tisdag morgon.

När vi vaknade runt halv nio tisdag morgon hade det börjat snöa och låg lite på marken. Så snöade det någon timme och slutade sedan. Men så började det igen. Och sedan har det fortsatt till och från i ett dygn och gör fortfarande. Tittar man på radarbilderna så ligger det ett nederbördsband som liksom hela tiden fyller på och glider över en smal remsa land – det fyller på och fyller på. Jag antar att det är det som kallas snökanon?

Jag är urkass på att bedöma snödjup, men en blick genom fönstret på bordet därute säger att det lär vara minst femton centimeter med fluffig snö.

Och nu finns en varning utfärdad för hela Skåne, fast med fokus på oss härnere:

I sydligaste delen tidvis kraftiga snöbyar österifrån som, fram till i natt, lokalt kan ge stora snömängder.

Definition

Snöfall över 5 mm (i smält form) inom 6 timmar. Risk för halka på vägar.

På fredag däremot säger prognosen att det kan bli en hel del snö :P

Kallt och blåsigt

Igår var världen dimmig, drypande fuktig och vindstilla.

Idag är det minusgrader och blåser isande kallt. Och torrt. Inte en tillstymmelse till nederbörd. Vinden ligger på från sydost, rakt genom (den renoverade) verandan och den otäta ytterdörren innanför, och hallgolvet blir skitkallt, liksom allrummet på ovanvåningen, eftersom trappan går i samma riktning som ytterdörren. (Så kan man rimligen inte säga?)

Ikväll har vi, på sjuåringens önskan, sett om en av Star Wars-filmerna. Det blev mittenfilmen av den ursprungliga trilogin (Star Wars V). Det är ganska fascinerande at se den när man nyss sett The Force Awakens (Star Wars VII). Nu är det ännu mer irriterande än förr att se Han Solo uppträda som en skitstövel – det blir liksom ännu mer uppenbart med den nya filmen i färskt minne – och samtidigt liksom tröstefullt att han fått bättra sig ordentligt till den nya filmen :-) Men det är liksom verkligen helt obegripligt att Leia över huvud taget faller för honom.