Category Archives: Inget särskilt

Sannes skrädmjölskakor

[Mest för minnet]

190 g (franskt) smör
½ dl mörk sirap
1½ dl socker
1½ tsk bakpulver
2 dl skrädmjöl
2 dl vetemjöl

Forma ca 30 kakor (typ rulla boll och platta till).
200 gr, 11-12 min.

Harregusågott!

Hur man hanterar risker och ångest

Jag minns under svininfluensapandemin. Då var min ångest påtaglig. Vi hade två små barn. Och jag var livrädd att jag skulle förlora någon av dem eller min man.

Jag hanterade det ångestmässigt genom att vara beredd på det värsta. För det är bland annat så min ångest funkar: när andra tänker “det händer inte mig” så tänker jag snarast “varför skulle det inte hända mig?”. Istället för att tänka att det är så få som drabbas så det borde inte bli vi, så tänker jag “någon ska drabbas och det kan mycket väl bli vi”. En snedvriden syn på det här med risk, där jag inte på något vis menar att risksiffrorna är fel utan bara att någon kommer ju att vara den där procenten.

Så jag hanterade det bland annat genom att bereda mig på att någon av oss skulle dö. Eller, inte riktigt, och ändå just precis det. Om alla klarade sig så var det en bonus.

Ingen av oss dog av svininfluensan. Vi blev alla vaccinerade. Ingen av oss drabbades heller av narkolepsi. Vi kom igenom svioninfluensan utan förluster.

Några år senare fick min man cancer, och dog sedan ett år senare.

Nånstans i det där, i hans sjukdom och död, så fanns det där fortfarande kvar. Att jag redan i samband med svininfluensan räknat med att någon av oss fyra skulle dö. Att det ändå dröjt ett antal år till innan det hände, innan den där förlusten kom.

Det är svårt att förklara, men på något vis är det där med mig nu, i pågående Coronapandemi. Att jag liksom redan under svininfluensan ställde in mig på förlust. Och att jag “alltid” levt med dödsångest och haft svårt att ta saker för givet.

Jag har mindre ångest idag. Det är troligen till stor del en effekt av bra medicinering. Och så kanske en liten del en positiv effekt av jobbiga livserfarenheter (som ju samtidigt gjort mig ömtåligare på andra sätt, så det är totalt sett ingen vinst). Och som sagt, jag är privilegierad i den rådande Coronakrisen, inte minst för att jag knappt behöver träffa folk och därmed har förhållandevis liten risk att bli smittad.

Men ja, bara att skriva det här triggar förstås lite ångest. En rädsla för att jinxa skiten liksom.

Ångest will be ångest liksom.

Bunkra, hamstra, eller bara handla lite annorlunda

Nej, hamstrat har jag inte gjort. Men däremot handlar jag lite annorlunda än innan.

  • Jag är noggrannare än vanligt med att se till att saker inte ska ta slut hemma, och ser istället till att det ska finnas god marginal. Det handlar om vanliga saker: mjöl, flingor, smör, matolja, etc. Och även godis och chips. Och alvedon och allergimedicin.
  • Jag har köpt några enstaka hållbara saker jag inte köpt på länge. Konservburkar med musslor är ett exempel.
  • Jag har skaffat hem lite mer nyponsoppepulver och fil/yoghurt, för det är bra mat om man skulle vara sjuk och orkeslös.
  • Jag har fler paket potatismjöl än jag nånsin haft tidigare. Typ tre stycken tror jag. För då kan man laga kräm på bären vi har massor av i frysen.
  • Jag handlar mer sällan än jag brukar. För det känns som att varje besök i mataffären är en risk att bli smittad. Därför försöker jag både handla på tider när det är färre i affären och handla mer sällan. Och det innebär ju i sig att jag behöver handla så att maten räcker längre. Framför allt handlar det om mer mjölk per tillfälle.

För övrigt går det åt mer mat än det brukar när barnen behöver stanna hemma från skolan vid minsta förkylningssymptom (och av andra skäl) och jag själv för tillfället bara distansjobbar.

Toapapper har jag däremot inte köpt just nu. Jag fyllde nog på med en halvbal precis innan bunkrandet började.

Snö

Det är den 30 mars. Och jag vaknar till ymnigt snöfall utanför fönstret och flera cm snö på marken.

Vi har alltså inte haft någon vinter den här säsongen. Nästan inga frostnätter – förrän nu de senaste veckorna när det varit frost eller nästan frost de allra flesta nätter. Och klarblå himmel och solsken flera av dagarna. I lördags hade vi 12-13 grader varmt på dagen. Natten till söndag (igår) fick vi däremot lite snö: det låg någon fläck när jag vaknade på morgonen.

Och så nu detta.

Men nu är det strålande sol igen, och snön håller på att smälta bort.

Jag vet att sidan ser jättekonstig ut

När jag ändå skrev ett par nya inlägg så passade jag på att göra lite andra uppdateringar. Uppdatera till aktuell version av wordpress. Ta bort irrelevanta widgets. Lite sånt där.

Och sen upptäckte jag att saker såg skitskumma ut. Att från och med inlägg två på förstasidan så ligger texten över sidopanelen.

Nu har jag lagt ett par timmar på att försöka göra något åt det. Försökt byta till annat tema (men alltså, jag vill inte byta bort det här temat, för det är svårt att hitta bra teman som låter mig göra det jag vill). Försökt hitta om något är knas med själva inläggen. Provat att flytta runt widgetar. Det landar i följande slutsatser:

  • Jag lyckas inte se att det är något som skiljer i html eller andra inställningar för de inlägg som strular
  • Det är BARA på förstasidan problemen finns
  • Nya inlägg får inte dessa problem
  • När nya inlägg knuffar ner inlägg till sida 2 så slutar de ha problemen

Nu ger jag upp, även om det här stör mig oerhört. Ni får leva med att det är fult. När jag skrivit några inlägg till så har de som strular knuffats ner från förstasidan.

… och ett tillägg till

I rött, längst ner.

Det här med intressen… det verkar anses som en avvikande sak?

Så här:
Min tioåring tittar en hel massa på dokumentärer på youtube. Ämnena varierar och går i perioder, men under en ganska lång tid nu har det varit historia. Både världskrigen och amerikansk historia och asiatisk historia.
Tidigare i livet har han haft andra intressen. Dinosaurier. Sjunkna skepp (Vasa, Kronan, Titanic, etc). Rymden. Och så vidare.
Och beroende på period i livet så har det varit olika medier som fått stå för faktabasen – när han var yngre var det mer böcker (för youtube var inte så stort och han var inte så bra på engelska).
Och så har det genom åren varit en hel del naturprogram på TV.

Men alltså… när jag berättar för folk att han tittar mycket på dokumentärer, t ex historiedokumentärer, på youtube, så kommer det ofta någon menande och mer eller mindre uttalad kommentar som kopplar ihop *specialintressen* med att han har asperger.
Och jag tycker att – det är väl inga specialintressen han har? Det är intressen, ja. men inte på någon extrem nivå. Han är intresserad av saker. Han är intresserad av MÅNGA saker.
När han blivit intresserad av något så fokuserar han lite extra på den saken ett tag, tills han tröttnar och byter till något annat.

För mig är det helt normalt. Såhar jag också gjort genom åren. Och sen har jag vissa intressen som hänger kvar längre eller typ genom hela livet eller som kommer och går och kommer och går.
Och för att man ska kunna bli bra på något alls så krävs väl att man har ett intresse som går på någon sorts djup?

Men tja, det där får mig att fundera. Kring det faktum att jag ju vet att jag också alltid betraktats som lite konstig. Och kring att jag alltid haft så svårt att fatta såna där “allmänna intressen” som folk verkar ha.
“Vad har du för intressen?”
“Umgås med kompisar, titta på TV, dricka öl, mysiga promenader…”

Va? Men det är väl inga intressen? Det är saker man kan göra och som kan vara trevliga, men det är väl inga intressen?
Men okej, om det är specialintressen att kolla historiedokumentärer på youtube och normla intressen att umgås med kompisar, då är nog jag också onormal. Jag är nog inte alls neurotypisk.

Det som är extra spännande i sammanhanget är att en viss typ av intresse, som jag verkligen tycker är ett specialintresse, verkar ses som det normalaste av allt: sånt där superintresse för någon sorts sportboll. Ja alltså, fotboll eller hockey.
Hur det kommer sig har jag ingen aning om. Är det kanske frågan om att det är tillräckligt många som är intresserade av samma sak och då blir det normalt?

Fortsättning sjukdomsbeteende

Jag har lagt till mer text i gårdagens skitlånga text. Så läs där istället. I blått.

15 juni

Födelsedagsfika. Och 28 mm regn.

Malmö C

Jag är safe. Jag kom till Malmö C nedre, hann nästan fram till rulltrapporna när folk vände i rulltrappan och skrek Ut åt andra hållet. Sen har jag sprungit uppför trappan och sen gått runt avspärrningar runt halva centrala Malmö.

Jag kom alltså med tåget ca 10.20 till Malmö C.