Monthly Archives: juni 2007

Dags att måla! :-o

Hänt sedan sist:
* Fixat avslutande bitar på väggarna i de tre riktiga rummen (alltså inte hall och allrum – där finns små detaljer kvar)
* Spacklat igen de tomma knasthålen samt slipat
* Shellackerad en hel massa knastar och kådgångar
* Köpt en ***** massa färg

Nu är det dags att börja måla…?!? AAAAAAAHHHHH

* * * S E M E S T E R * * *

Skulle bara säga det

Blä för att välja färgtyp! – Dessa eviga val… :-(

Vi ska ju måla snart… Träpanelen, det vill säga de stora ytorna, vållar inga problem. Där blir det linoljefärg (i alla fall tills vi inte orkar med lukten mer – sen får vi se )

Men gavelväggarna… Där är det murvägg och puts.

Hade det varit putsat med kalkbruk, så hade valet varit ganska enkelt. Då hade det blivit kalkfärg. Och det borde varit kalkbruk.

Men det var så mycket annat i den vevan, när vi lejde muraren. Vi hade ingen tanke på att påpeka sånt. Så det är murat och putsat med “Finja Murbruk B, Ma – cement A + sand”. (Eller åtminstone är de säckar som står kvar detta.) Såvitt vi kan begripa innehåller det inget kalk.

Det borde utesluta alla typer av kalkfärg. Vilket det också gör, enligt Målarkalk AB.

Byggfabriken däremot anser att det visst bör funka.

Sedan finns det ju en massa andra alternativ…

* Linoljefärg. Det ska gå att använda på trä, puts och metall. Det här är ju onekligen puts. Men det finns ju olika puts. pH är ju en viktig faktor; är pH annorlunda för olika typer av puts, och påverkar det?
Dessutom finns det visst varianter på linoljefärg, i matt utförande?

* “Linus på väggen” (innehåller linolja, vatten, krita, fyllnadsmedel, naturliga pigment, torkmedel, och cellulosalim).

* Limfärg; även linoljeförstärkt…?

Ja, och sedan finns det förstås en massa andra, moderna, färger…

Hur ska man veta vad man ska välja? Vilken färg andas bäst? Vilken fäster bäst? Är det risk att någon ska släppa från underlaget, eller reagera kemiskt med underlaget? Vilken är tåligast (med tanke på barn i huset )? Vilken av alla vi frågat är kunnigast och vet bäst?

Det snurrar i huvudet. SÅ svårt att ta ställning. Så svårt att bestämm vilken aspekt som är viktigast – och att kunna sätta ner foten och bestämma sig.

Ibland önskar jag att jag var helt okunnig och blåögd. Det skulle vara så skönt att bara gå in i första bästa färgaffär, fråga dem vad man skulle måla väggen med, och så köpa det. Rakt av.

Jo…

AnneSophie har rätt i sin kommentar nedan. Jag skulle nog gå och gräma mig lääänge. Berätta för alla och urskulda mig att jag inte gjort det ordentligt och…

Så jag gjorde det “rätta”

Mellan 9 och 13 cm långa var brädbitarna som skulle in…

De svåra besluten… ;-)

På ett ställe bryts en av våra nybyggda (inte helt klara) innerväggar av ett fläktrör till köket, som i princip gåt lodrätt och halvvägs in i väggen. En liten bit – knappa 20 cm – längre bort kommer en murstock. Det innebär att ett parti, knappt 20 cm, mellan murstock och fläktrör, behöver panel. Nej, jag har inte fixat den biten ännu. Jag valde att göra stora, enkla ytor ett tag

Ja, lodrätt och lodrätt förresten. Varken murstock eller fläktrör sitter HELT lodrätt…

Detta parti kan hanteras på två olika sätt:

1. Det korrekta. Mäta hur lång varje panelbit ska vara, för varje knapp 20 cm-bit, såga till så att alla dessa bitar passar både till höger (murstock) och vänster (fläktrör). Uppskattningsvis ca 20 panelbitar.

2. Det påtagligt enklare – men felaktiga. Skita i att resten av väggen – och resten av allt på hela den våningen, ungefär – är liggande panel, och istället formsåga TVÅ panelbrädor, så att de passar in som STÅENDE panel där emellan.

Kan tilläggas att det är ett ganska mörkt skrymsle – men som man å andra sidan kommer att passera måååånga gånger.

Är variant 1 värd det extra jobbet?

*samvetet*

Småpill och elände – och dörrar på plats!

Oj, vad jag är slut i kroppen. Totalt jävla slut. Ont i huvudet, mår småilla. Jobbat som ett djur hela dagen…

Det känns ändå inte som att jag fått så mycket gjort. Inte i kvadratmeter betraktat. Men det har jag ju egentligen Jag har fixat de översta besvärliga panelbrädorna på fram- och baksida på tre väggar (ovanför dörrhålen och så…) Tack och lov för sticksågen! Man får minska lite här, snedsåga lite där, raspa lite och hacka bort lite med stämjärn för att kunne få brädorna på plats – och då är det skönt att inte behöva åstadkomma allt med handkraft. Speciellt när man ska ta bort några centimeter överst bra brädan för att det inte får plats en hel bräda till innan man är uppe i taket…

Under tiden har sambon och min pappa satt in dörrkarmar och dörrar. En av dörrarna är återanvänd och tillbaka på samma plats som den satt för några år sedan (det fanns ett oisolerat sommarrum på vinden); de båda andra är stora garderobsdörrar från typ 1950-talet, som ropats in på tradera. Normala dörrar får inte plats…

Så nu ÄR DET RUM!!! Med både väggar och dörrar

Slutligen gav jag mig på DET HOPPLÖSA STÄLLET  – hopplöst så tillvida att på det lilla lilla utrymmet så möts tre partier med HELT olika vinklar som inte alls går ihop. Det gick bättre än jag nånsin trott. Mycket bättre. “Fantastiskt!” sa sambon när han såg resultatet. *nöjd* Jag kan

…och i slutändan blev det fusk som lösning igen

Sågar man panelbrädan cirka 1,2-1,3 cm för kort, så passar den in ovanför fjädern, och så kan man trycka dit den.

Det känns inte som en bra lösning, men det är väl mer en principsak Mot snedtaket är det ju inga problem att sätta en list.

Och alltså gjorde jag likadant på andra sidan väggen. Så slapp jag börja uppifrån. DET hade känts märkligt. Och jag tror det hade varit dömt att misslyckas.

Väggen är klar.

Nästa projekt är att göra det allra översta på de väggar som ska ha dörrar. Och sedan sätta dit dörrarna

Och därefter vidtar projekt “avsluta dåliga samveten”. Det handlar om småskrymslen med konstiga vinklar, konstiga lösningar och annat konstigt (ofta saker som beror av varandra). Det handlar om inspektionsluckor. Det handlar om ställen som man skulle behöva vara båtbyggare för att reda ut – eller i alla fall mästare i att välja ut rätt träbit med rätt skevhet och sedan lägga den i blöt för att kunna forma den till just precis den rätta formen. (Men vi ska lösa det med vanlig råspont ) Massor med sådana där saker som vi väntat med, för att det inte gått att lösa eller för att vi velat komma vidare och få resultat. – Nu är det dags att “städa upp”

Omöjligt pussel

Jag bygger vägg.
I teorin var det ganska enkelt. Ytterligare en av dessa trevliga väggar, som vi själva reglat upp: korta snälla cc-mått, rakt och snyggt.

Men… *ta-tata-ta-TAAAAAAAA* [skrämmande musik]

…väggen är inklämd mellan två yttre “delar”:

Till vänster (från den sida jag nu jobbar på) är det snedtaket. Kraftig lutning – på varje panelbräda, som bygger drygt 8 cm i höjd, ska brädan bli drygt 10 cm kortare. (På denna sida finns även några rör att göra uttag för, ganska nära golvet, men dem har jag redan tagit mig över.)

Till höger finns en murstock. Den lutar åt motsatt håll jämfört med snedtaket, d.v.s. även från detta hållet blir brädorna kortare och kortare; här rör det sig dock om allt mellan några m.m. och 1,5 cm per brädvarv; dessutom är det här inte fråga om en perfekt rak linje Murstocken är putsad, och nertill går väggen nästan kant i kant med murstocken, men längre upp sticker murstocken ut en aning. Det rundade hörnet på murstocken gör det hela mer spännande (och ger mig övning i snedsågning – på “fel” håll – med sticksågen).

Alltså: det smalnar av uppåt. Varje bräda ska vara kortare än förra, i båda ändarna.
Varje bräda ska ju dessutom passas ihop med sponten…
Det innebär att en bräda som är avsågad i rätt längd för den plats där den ska sitta, egentligen är någon cm för lång för att kunna passas in en cm högre upp (ovanför fjädern) där man måste ha den för att kunna börja banka dit den

Visst, det går att få lite snits på det där: Man passar in den spetsiga ändanmot snedväggen, med brädan en aning uppåtlutat och utåtskevad i andra änden, börjar banka dit den där, bankar lite på kortsidan av brädan i murstockändan, så den kryper lite längre in, bankar ner den lite mer i den spetsiga ände, bankar in den lite mer i murstockänden, etc, tills dess att den kommit in så pass att de kan bankas ner helt och spikas fast.

Funkar hyfsat. I början, i alla fall, när det handlar om brädor som är närmre 3 meter långa.

Nu är jag nere på halva den längen. Och det är redan påtagligt svårare. Kortare längd – större effekt av problemen.

Jag börjar fasa för resten av väggen. Hur i helskotta ska jag lyckas lösa det?!?

Sedan är det ju andra sidan av väggen. Men där funderar jag faktiskt på att göra “fel”: börja uppifrån.

För om man sätter översta brädan först, och sedan bankar i nya underifrån, så försvinner ju hela problemet.

Det känns lite bisarrt, förstås. Men det borde ju gå att göra så?

Trött…

Men när man har mens, och bråkar, och gråter, och sedan, när det repat sig, ändå får för sig att man SKA upp och bygga en stund, så får man skylla sig själv.

Har börjat såga reglar till en ny väggstump. Men jag ska inte börja sätta upp dem ikväll. Då skulle det bli en skev vägg

Ja, okej, jag erkänner: jag fuskar :-( ;-)

Genom allt vårt byggande, i snart fyra år, har jag bara använt fogsvansen när jag sågat. (Eller andra handsågar.)

I början hade vi nog inte så mycket annat. Så skaffades cirkelsågen, men jag tycker faktiskt den är stor och läskig – jag vill inte såga av mig benet

Och så har jag tyckt att det varit kul att såga med fogsvansen. Från att ha varit rätt kass på det, så har jag blivit bättre och bättre. Och så får man motion, och muskler, och dessutom känns det bra att använd muskelkraft istället för el.

När jag var själv hemma för några veckor sedan, den där långhelgen, så fick jag för första gången för mig att testa den eldrivna sticksågen. När vi nu ändå har den (vi har inte haft den så länge – säkert bara ett halvår ) så kan den ju faktiskt vara både smidigare och bättre för att göra uttag för rör (jämfört med fogsvans och stämjärn). Och jo, det gick ju bra

Men kapning av panelbrädor har jag fortsatt göra för hand.

Så i fredags… Jag hade varit och fått massage. Då ska man ju helst ta det lite försiktigt, inte ta i för mycket. Men jag ville upp och bygga… Så jag tänkte att, ja, men om jag sågar allt med sticksågen, så blir det lite lindrigare. (För det är mycket snedsågning nu, och det är rätt tungt med fogsvansen.)

Och det gick ju lite fortare också… Så alla brädor jag sågade i lördags sågade jag också med sticksågen, fastän jag inte behövde.
Och alla brädor jag sågat ikväll.

Det känns som att jag fuskar