Tag Archives: energi

Ny diskmaskin

Efter att i många år ha stått ut med den j-a diskmaskinen som svärföräldrarna snällt skaffade åt oss när minstingen föddes men som sedan länge inte diskade rent (det beror ju inte på svärföräldrarna :-) ) så har vi idag slutligen fått hem en nyinköpt diskmaskin.

En Miele G 4911. För att Miele verkar vara företaget som bygger maskiner som är menade att hålla. Och för att den har bestickkorg överst. Och för att den har korgar som faktiskt funkar ihop med typ alla modeller av glas. Och har bra energimärkning (A++).

Så nu är den installerad. Och står och kör sin första omgång disk.

Hur man än vänder sig…

Så vi behövde alltså en ny vattenkokare… För vattenkokaren är helt klart den pryl i köket som används absolut mest – till te, kaffe, nyponsoppa, pastavatten… Utan vattenkokare funkar liksom inget.

Det finns ju förstås en massa kriterier jag vill att en vattenkokare ska uppfylla. Och det är inte alls de kriterierna som de som säljer vattenkokare verkar intresserade av att informera om så att man ska kunna göra en vettig bedömning.

Jag vill ha en vattenkokare som inte är av plast (av miljö- och hälsoskäl), jag vill att den ska kunna hålla länge, den ska funka att hantera även för barnen, det ska gå att koka MYCKET vatten på en gång (för det behövs när man ska ha en hel kanna te eller fixa pastavatten).

Vilken färg det är på utsidan tycker jag däremot är ganska ointressant, faktiskt.

Nu gick vi på storlek och modell (för hållbarheten). Den kanna vi köpt idag är på 1,8 liter. Och handtaget sitter liksom uppepå, vilket innebär att den inte har någon fästpunkt för handtaget långt ner på kannans sidan där det kan bli stora påfrestningar (för det var där den förra kannan började läcka…)

Denna nya vattenkokarkanna är en OBH Nordica. Jag hoppas den ska vara snäll och trevlig och hålla länge.

Men så var det det där med att koka små mängder. Jag tyckte jag hade kollat och att det var en minimimängd på 0,5 liter, som det brukar vara på de flesta stora kannor. Men nu när jag satte igång kannan för första gången konstaterade jag att man måste koka minst 0,8 liter!

Hur man än försöker göra rätt så har man alltid rumpan bak och svartepetter i fickan, eller nåt.

Ny vägg och ny frys

Pappa har varit och hälsat på några dagar. Han är numera pensionär och kan styra själv över sin tid. Så han valde att komma hit några dagar och putsa innerväggarna i sunkuthuset/orangeriet. Väldigt tacksamt!

Dessutom är det väldigt trivsamt att ha pappa på plats “på egen hand” ett par vanliga vardagskvällar, sitta vid matbordet och småprata. Så där som jag nästan inte gjort sedan jag flyttade hemifrån – och nu är det i mitt hem. Det är en skön känsla. (Mamma, inget illa ment om dig, bara kul att rå om pappa!)

I alla fall… I förrgår kväll noterade min man att frysboxen i uthuset uppenbarligen inte varit helt stängd. Det händer någon gång ibland, för den är gammal och sliten, ger ingen”vakuumeffekt” eller så. Så han stängde till samt satte igång infrysningsfunktionen.

Igårkväll noterade pappa att den röda larmlampan fortfarande blinkade. Uppenbarligen var det något mer fel?

Maten i frysen var fortfarande kall och hård, fast några saker hade mjuknat en aning. Men framför allt märktes det att dendärisenviintefrostatavpåettag satt väldigt löst – för den hade liksom börjar smälta loss. Som när man frostar av.

Alltså: frysbox på väg att lägga av. Konstaterat vid halvelvasnåret på kvällen. Så härligt.

Grejen är att vi egentligen hade tänkt byta den där frysboxen för flera år sedan. Den var gammal redan när vi flyttade in 2002… Men det har strandat på placeringen. För vi har haft frysboxen i uthuset. Men moderna frysboxar är inte gjorda för att tåla lägre än tio plusgrader. I uthuset ser vi till att hålla frostfritt på vintern, men inte mer än så.

Så det har inte blivit av.

Men igårkväll blev det bråttom. Vi konstaterade lite snabbt att det funkar att sätta en frysbox i tvättstugan/pannrummet om man istället plockar bort bänken och förvaringen där det är tänkt att vi ska vika tvätt och sånt. För den används ju ändå aldrig :-) Inte optimalt, men mycket bättre än ingen frysbox. Och vi hann hitta tre modeller som skulle kunna finnas hos den lokala vitvarukedjan, innan vi gick och la oss.

Idag har min man köpt ny frysbox. Det blev inte den vi allra helst ville ha – bland annat “bara” 36 timmar som den klarar att hålla fruset vid strömavbrott. Och bara energiklassning A+ – vilket ju lär vara fantastiskt mycket bättre än den gamla :-)

Det här med värme från panna och från kamin

Det är kallt i huset. Eller ja, jag tycker det. Jag funderar på varför. Drar det mer än tidigare vintrar? Tja, sunkverandan är i ännu sämre skick än innan, det kan bidra. Har vi ställt pannan på en lägre “kurva” än tidigare vintrar? Kanske.

Om det nu är så att vi har pannan stående på en lägre kurva, så kan det ju hänga samman med att när det är riktigt kallt och ruggigt, så drar vi inte i första hand upp pannan. Utan numera tänder vi gärna en brasa i kaminen.

Ja, för vi har ju en kamin sedan ett drygt år.

Och i någon mån bör det ju kunna gå på ett ut om vi eldar ved i kaminen (modern, nytillverkad, svanenmärkt) eller i pannan (pellets). Fast det känns slösaktigare att elda i kaminen. För att det är en extravagans, en lyx.

Vilket ju förmodligen egentligen är ett snedtänk. Drar vi upp värmen på pannan så ökar vi uppvärmningen i hela huset. Eldar vi kaminen drar vi upp värmen huvudsakligen i några rum. Och så är det lite svalare i de andra rummen och lite svalare när vi går och lägger oss.

Är det inte egentligen ganska onödigt det där att det ska vara varmt i alla rum? Måste inte energislösandet ha ökat ganska kraftigt när man införde centralvärme och tog bort de små kaminerna? De där kaminerna som en gång i tiden verkar ha funnits i fler rum i det här huset… Behovseldande som ersatts av slentrianeldande.

Och så är det altså numera slentrianeldandet som känns minst slösaktigt?

Tankar om öppna planlösningar i novemberrusket

Det är småruggigt i huset. Jag småfryser där jag sitter vid matbordet med min jobbdator. Fast jag vill inte dra upp värmen och slösa energi i onödan. Och jag har både ylletröja och ylletunika på mig.

Jag funderar kring att jag skulle vilja ha bättre möjligheter att reglera värmen i olika rum. Tillförlitligare termostater på elementen. I vissa fall mer strategiskt placerade element. Helt enkelt bättre möjlighet att brassa på i bara ett rum.

Kanske vore det bättre med ett modernare hus, med modernare prylar?

Fast, å andra sidan: många moderna hus har öppen planlösning. Det vill säga man har jobbat på att ta bort allt det där som avgränsar och stänger av. Allt det där som ger möjlighet att hålla värme i ett eller ett par rum, och dra ner den i alla andra.

Det måste ju vara mycket osmidigare?

Vi gjorde fel

För ett par månader sedan gick vårt kylskåp sönder. Det var temperaturregleringen som hade lagt av. Det innebar att kylskåpet helt enkelt inte kunde reglera temperaturen korrekt. Större delen av tiden var det snarast betydligt kallare än det skulle i kylen – grönsakerna frös.

Vi velade fram och tillbaka länge. Laga eller köpa nytt? Man ska ju i första hand laga saker så att de håller så länge som möjligt, istället för att köpa nytt. Samtidigt är det knepigare med saker som drar energi, för nya prylar är energisnålare. Vilket är i praktiken bäst när det gäller ett kylskåp – vilket överväger om man gör en livscykelanalys? Vid vilken ålder på ett kylskåp är det bättre att köpa nytt än att laga det gamla?

Vi försökte hitta info, frågade runt bland folk som kanske borde veta, men fick inget svar, bara kommentaren att det vore intressant att veta och berätta gärna vad ni kom fra till, typ.

Så till slut lagade vi vårt tio år gamla kylskåp för ett par tusenlappar.

Det var tydligen fel beslut. Igår gick Naturskyddsföreningen ut med ett pressmeddelande:

I en ny beräkning som tagits fram för Naturskyddsföreningen så visar det sig att det blir en vinst för miljön om vi byter ut kyl och frys som är äldre än sju år.

– Om man vill göra en insats för miljön så ska många köpa en ny kyl och frys och lämna in den gamla på kommunens miljöstation. Då kan resurserna återvinnas till en ny och energismartare kyl och frys. Teknikutvecklingen har gått så fort och de har blivit så energieffektiva att vi ändrat vår rekommendation till att byta ut de som är äldre än sju år. Detta förutsätter att det gamla lämnas till återvinning och ersätts av ett som är klassat med A+++, säger Svante Axelsson, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.

Uträkningen har tittat på en livscykelanalys av produktion och konsumtion av produkten. Energianvändningen har stor miljöpåverkan under en produkts livscykel därför skall dessa produkter bytas ut relativt snabbt när teknikutvecklingen är snabb. Annat är det med möbler och kläder, de skall användas så länge de bara kan.

Jaja. Då vet vi det. Nej, jag är inte ett dugg upprörd över att vi gjort fel eller inte hittat infon innan – jag är glad att infon finns att tillgå nu, så att jag kan tipsa alla andra :-)

Men det var då ett jävla gnällande om Earth hour

Det är ingen som påstått att Earth hour ska vara en energibesparande åtgärd. Om effekten elförbrukningsmässigt ens är mätbar under den timme Earth hour pågår (med en timmes förskjutning runt hela jordklotet) så är det självklart en piss i Mississippi för klimatet, som åtgärd betraktat. Men som sagt var, Earth hour ÄR ingen åtgärd. Det är en manifestation. Ett sätt att lyfta klimatfrågan.

Och ja, som sådan ser jag den som värdefull. Earth hour är ett tillfälle att föra frågan på tal. Att prata med barnen om klimatet, om vår påverkan, om vad energi är och varför vi inte ska slösa med den. (Ja, självklart gör jag det annars också. Men det blir på ett annat sätt.) Det är ett tillfälle att kunna ta upp klimat- och energifrågor på sitt jobb – utan att vara den där gnälliga konstiga miljömuppen, för initiativet till Earth hour kommer från ett annat håll, och man kan liksom börja samtalet i ett annat utgångsläge där det inte blir två oförenliga motpoler utan mer ett positivt “Vad kan vi göra inom området hos oss?”. Det är ett tillfälle att fundera på vad man mer kan göra i sin vardag, och en möjlighet att prata om det utifrån ett något positivare utgångsläge än det ofta blir annars.

Nu har jag ingen statistik på det, men jag uppfattar det som att det trots allt pratas och skrivs mycket mer om klimatet under månaden runt Earth hour än under resten av året. Och med tanke på att klimatdebatten fört en tynande tillvaro de senaste åren så behöver den, tyvärr, den uppmärksamhet den kan få.

Ja, det är ett jippo. Men jippon är inte nödvändigtvis dåliga. Det beror helt på vad man gör av dem. I år har jag, precis som förra året, använt Earth hour-jippot till att göra ett vegomat-jippo. Förra året var vi kanske 20 personer som åt vegetarisk lunch i en vecka. I år många fler. Och ja, vegetariskt i en vecka är också bara ett jippo, en piss i Mississippi. Men samtidigt innebär det att ett antal människor som normalt sett inte äter vegetariskt, har provat på, vant sig lite grann, märkt att det här är inte konstigt eller svårt – och min gissning är att flera av dem kan tänkas fortsätta äta vegetariskt betydligt oftare än tidigare. Det handlar alltså om en förändring av vad man betraktar som det vanliga, det man gör. En början till en beteendeförändring. Och, mycket viktigt, den är gjord som något som är kul, något vi gör tillsammans, något vi känner glädje och stolthet över, istället för något som är tråkigt och gjort av dåligt samvete. Istället för en begränsning är det ju en ny värld vi får tillgång till!

Det finns många andra exempel på hur man använder Earth hour till att lyfta viktiga åtgärder och knuffa människor i rätt riktning.

Men ja, Earth hour är bara en manifestation. Absolut. Earth hour kan aldrig ersätta allt annat “riktigt” klimatarbete – som ju består av allt från små vardagsbeslut till stora övergripande beslut som gäller hela världen. Men det är liksom inte meningen.

Earth hour är liksom lite som Världsvattendagen (som infaller idag, den 22 mars) eller FN-dagen (24 oktober). Ingen tror väl att vi löser alla världens vattenproblem genom att skriva och prata lite mer om vattenproblemen i världen idag? Ingen tror väl att vi löser alla världens konflikter och räddar alla utsatta barn genom att sjunga några sånger i skolaulan på FN-dagen. (Och ingen tror att vi får tillbaka någon som dött genom en tyst minut.) Men det betyder inte att dessa manifestationer är meningslösa, och framför allt inte att de ska motarbetas.

Jag tvingar inte dig att sjunga sånger på FN-dagen, hålla en tyst minut för krigsoffer eller bry dig extra mycket om vattnet just idag. Och jag tvingar dig inte att släcka lampan imorgon. Men jag tycker du ska ge fan i att håna oss som släcker.

För övrigt tror jag inte du hånar oss för att du vill hjälpa klimatet. Jag tror du gör det för att visa att du är bättre än oss. Men snälla nån, det kan du ju i så fall visa utan att ta till den sortens metoder? För ärligt talat, när du driver med Earth hour så tror jag snarast att du hjälper till att få människor negativt inställda till klimatarbete i stort också. Och det kan väl inte vara det du vill?

Det som behöver göras för klimatet är bra även på andra sätt

Självklart önskar jag att klimatförändringarna inte blir så allvarliga – att “klimatskeptikerna” har rätt och IPCC och majoriteten av alla klimatforskare har fel. Inte för att något tyder på det, men för att det självklart skulle vara trevligare. Men eftersom nu en majoritet av forskarvärlden är överens om att klimatet förändras på grund av våra utsläpp och vårt leverne, så bör vi förstås utgå från detta. Till och med om inte en så förkrossande majoritet hävdat detta, så vore det ändå rätt sätt att agera utifrån försiktighetsprincipen.

Och de allra flesta saker som behöver göras är positiva ändå – vi skadas liksom inte av att försöka leva på det sätt som gör att vi minskar vår klimatpåverkan.

Det är bara positivt om vi minskar vårt köttätande och äter mer vegetariskt (förstås under förutsättning att vi äter rätt kött när vi äter kött). Bättre för hälsan. Bättre för den biologiska mångfalden och naturen i de länder där man nu ofta odlar soja och majs som djurfoder.

Det är bara postivt om vi gör fordonsbränsle av en massa restprodukter från jordbruk och livsmedelsindustri.

Det är bara positivt om vi sparar lite av den kvarvarande oljan (ja, den är en begränsad resurs) till att kunna göra viktiga plastmaterial och annat oljebaserat i framtiden.

Det är bara positivt om vi minskar förbrukningen av energi (oavsett källa) och ökar effektiviteten vid användningen av energi, oavsett om det handlar om bilar, industriprocesser, uppvärmning eller belysning.

Det är definitivt positivt för hälsan om vi går och cyklar mer.

Det är positivt för naturen, jordbruksgrödorna och människors hälsa om färre transporter görs med personbil och lastbil. Bilar släpper inte bara ut koldioxid, utan även som leder till försurning, övergödning, skador på grödor och ökad dödlighet hos människor.

Det är positivt för länder i andra delar av världen om de kan övergå till grödor som lämpar sig för deras klimat, som inte behöver vattnas med det vatten de själva behöver och grödor som de själva kan äta och använda istället för att de ska producera sockerärtor till oss mitt i vintern. (Och sockerärtor är ju ändå allra godast om de är en lyx som bara finns under en kort period varje år – tycker i alla fall jag.)

Det är positivt om människor blir bättre på att ta vara på de saker vi har och laga dem och vårda dem istället för att köpa nytt hela tiden. Det minskar problemen med avfallshantering. Och det miskar behovet av nyproduktion. Att tillverka ny elektronik kräver gruvdrift av sällsynta metaller – gruvdrift leder till många miljöproblem. Tillverkningen innebär ofta arbetsvillkor som vi inte skulle anse acceptabla om det var här hemma i Sverige.

Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst, men det är förstås inte så meningsfullt. Poängen är att det som skadar klimatet väldigt ofta också är skadligt på en massa andra sätt. Allt hänger samman. Ja, visst finns det undantag där det finns “målkonflikter”, men på det hela taget innebär ofta en omställning till ett mindre konsumtionshysteriskt samhälle fördelar på väldigt många områden. Självklart ska man tänka igenom noga vad man gör så att man inte orsakar annan skada, men det är inget skäl att blunda eller titta åt ett annat håll; tvärtom är det ett synnerligen gott skäl att ta itu med förändringsarbete snarast, så att det finns tid till att göra saker på ett genomtänkt vis.

Det handlar dessutom om solidaritet med människor i andra delar av världen. Respekt för deras liv, deras värde.

Det största problemet är nog att det känns ovant att göra annorlunda. Annorlunda mot innan. Och för de som försöker vara föregångare annorlunda mot de flesta andra.

Och ja, självklart finns det de som förlorar på omställningen, i alla fall på kort sikt.. Stora multinationella företag som bygger sin produktion på konceptet mycket och billigt förlorar om de inte inser att de också måste ställa om. Och oljebolagen sitter väl knappast och hurrar.

Å andra sidan gynnar en omställning många små lokala hantverks- och serviceföretag. Vilket i sig har en passa positiva effekter :-)

Energiexperimentet som försvann

För drygt ett år sedan gick vi med i Eons energiexperiment 100koll. Vi hade ganska låga ambitioner; mest var det väl så att det hade känts fånigt att inte gå med när vi fick chansen.

I början väckte det väl ett visst engagemang i familjen. Och grannfejden funkade faktiskt ganska bra i praktiken, för även om vi tyckte det var fånigt och inte funkade så bra, så var det ju i alla fall lite småkul. Inte minst tyckte dåvarande åttaåringen att det var lite spännande, vilket förstås gjorde att vi gick in lite oftare och kollade läget.

Men så gav vi oss på att renovera matrummet. Matrummet, som var det rum som 100koll-prylen suttit på väggen i. Och i den allmänna röran och med de nödlösningar som alltid följer av att man ger sig på att renovera ett rum så fanns liksom inget riktigt bra ställe att sätta prylen på istället. Den hamnade på skrivbordet i kontoret. Inte alls lika smidigt att springa och titta på.

Renoverande gör ju förstås också att man har mndre tid över att bry sig. Eller, på något vis orkar man inte fokus på hur många saker som helst. Dessutom var de metoddelar som kördes efter Grannfejden i bästa fall ointressanta och i vissa fall outhärdliga.

Så, helt ärligt: det rann ut i sanden. Jag har i princip inte tittat eller brytt mig sedan månadsskiftet juni-juli.

Nu är experimentperioden slut.

Och, trots allt ovanstående visar det sig att vi har sänkt vår förbrukning med 53,31% enligt siffrorna på experimentsajten. (Jag har inte kollat av mot elräkningarna, så jag vet inte om det stämmer i praktiken eller om experimentutrustningen visar glädjesiffror.)

Det låter ju fantastiskt bra.

Men. Som jag påpekat tidigare, så handlar experimentet bara om elförbrukning. Och den allra största energiförbrukningsposten handlar ju om uppvärmning. Vår uppvärmning sköts av en panna, som kan gå på el eller pellets. Pellets är förstahandsvalet, el är reservlösningen. Strular pelletsen, av en eller annan anledning, så ökar elförbrukningen.

Exeperimentet har fått oss att vara lite duktigare när det gäller den sorts pelletsstrul som vi själva kan råda över. Det vill säga, det har varit en extra motivation när det handlat om att bära in pellets när de tagit slut på okristliga tider eller när någon varit sjuk eller man av annan anledning egentligen kunnat tänka sig att skita i det och köra på el. Och en extra motivation att ta itu med att sota pannan eller dammsuga ur pellets som fastnat eller annat sånt. Så vi har kört mer på pellets ocjh mindre på el än säsongen innan. Å andra sidan, sånt hänger också samman med till exempel att det här varit en ganska “mild” vinter, både vädermässigt och på en del andra plan.

Och det vi kan förebygga eller hantera är ju bara vissa typer av pelletsstrul. Andra sorters strul kan vi inte göra något åt. Och de kommer slumpmässigt ent tidsmässigt. Den gångna veckan har vi gått på el mer än halva veckan. För en fallucka inne i pelletsbrännaren gick sönder. Dessutom var det “nya” (nyaste) rostret i sämre skick än det gamla. Och yttre brännarröret måste slutligen bytas ut. I väntan på reservdelar fick vi alltså gå på el. Vilket innebär att vi gjort av med löjliga mängder el senaste veckan.

Detta syns dock inte i experimentstatistiken. För experimentperioden slutade vid månadsskiftet.

Så, tja, en minskning på över 50 procent. Det är väl bra. Men mestadels beror det nog på tur. Och tur ger ganska missvisande statistik. Åtminstone på så kort tid som ett år.

Ransonera elen, och betala den i förskott?

Det körs en massa olika kampanjer för att minska el- eller energiförbrukningen. Själva har vi ju varit inblandade i Eons experiment/100koll.

Jag tror tyvärr inte att det är så effektivt i längden. Det är kul och spännande i början, men sedan kommer annat emellan. För egentligen vet man ju hela tiden att man ska komma ihåg att släcka lamporna (för att nu ta ett enkelt exempel) – men man glömmer ändå.

För elen finns där hela tiden, tillgänglig. I någon mån kommer den utan att man ens ber om det (eller nästan, i alla fall). Den tar inte slut, den fortsätter att komma så länge man inte stänger av den.

Och jag önskar att den inte gjorde det. Jag tror att det vore det absolut effektivaste: om elen faktiskt tog slut. Ja, inte för gott, men för stunden. Någon sorts ransonering.

Det behöver ju inte vara en påtvingad ransonering, uppifrån staten eller något sånt. Det kunde vara en självvald ransonering. Att man “beställer” eller talar om att så här mycket el vill vi max köpa den här veckan. När vi har gjort av med den elen så ska vi inte ha mer. Eller då blir vi i alla fall tvungna att beställa eller köpa mer.

Då tror jag man skulle bli mycket bättre på att snåla och tänka sig för. Ungefär som man kan lyckas snåla med mjölken och det bara finns lite kvar. Den där lilla slatten mjölk kan räcka jättelänge för att jag ska kunna få mjölk i kaffet.

Kanske ligger också en viktig bit i att betala i förväg. De allra flesta saker betalar vi i förväg, innan vi förbrukat dem. Och när vi gjort slut på det vi betalt så har vi inte mer innan vi köpt mer. När det gäller uppvärmning så betalar man både pellets (som vi har), ved och olja i förskott, innan man eldar upp dem. Men värmer man med el så betalar man först i efterskott.

Så, mina konkreta förslag för att minska elförbrukningen: betala elen i förskott, och när det man har betalt (eller möjligen beställt) är förbrukat så tar elen slut.

Vem tar tag i detta? :-)

 

Det körs en massa olika kampanjer för att minska el- eller energiförbrukningen. Själva har vi ju varit inblandade i 100koll.

Jag tror tyvärr inte att det är så effektivt i längden. Det är kul och spännande i början, men sedan kommer annat emellan. För egentligen vet man ju hela tiden att man ska komma ihåg att släcka lamporna (för att nu ta ett enkelt exempel) – men man glömmer ändå.

För elen finns där hela tiden, tillgänglig. I någon mån kommer den utan att man ens ber om det (eller nästan, i alla fall). Den tar inte slut, den fortsätter att komma så länge man inte stänger av den.

Och jag önskar att den inte gjorde det. Jag tror att det vore det absolut effektivaste: om elen faktiskt tog slut. Ja, inte för gott, men för stunden. Någon sorts ransonering.

Det behöver ju inte vara en påtvingad ransonering, uppifrån staten eller något sånt. Det kunde vara en självvald ransonering. Att man “beställer” eller talar om att så här mycket el vill vi max köpa den här veckan. När vi har gjort av med den elen så ska vi inte ha mer. Eller då blir vi i alla fall tvungna att beställa eller köpa mer.

Då tror jag man skulle bli mycket bättre på att snåla och tänka sig för. Ungefär som man kan lyckas snåla med mjölken och det bara finns lite kvar. Den där lilla slatten mjölk kan räcka jättelänge för att jag ska kunna få mjölk i kaffet.

Kanske ligger också en viktig bit i att betala i förväg. De allra flesta saker betalar vi i förväg, innan vi förbrukat dem. Och när vi gjort slut på det vi betalt så har vi inte mer innan vi köpt mer. När det gäller uppvärmning så betalar man både pellets (som vi har), ved och olja i förskott, innan man eldar upp dem. Men värmer man med el så betalar man först i efterskott.

Så, mina konkreta förslag för att minska elförbrukningen: betala elen i förskott, och när det man har betalt (eller möjligen beställt) är förbrukat så tar elen slut.

Vem tar tag i detta? :-)

 

Det körs en massa olika kampanjer för att minska el- eller energiförbrukningen. Själva har vi ju varit inblandade i 100koll.

Jag tror tyvärr inte att det är så effektivt i längden. Det är kul och spännande i början, men sedan kommer annat emellan. För egentligen vet man ju hela tiden att man ska komma ihåg att släcka lamporna (för att nu ta ett enkelt exempel) – men man glömmer ändå.

För elen finns där hela tiden, tillgänglig. I någon mån kommer den utan att man ens ber om det (eller nästan, i alla fall). Den tar inte slut, den fortsätter att komma så länge man inte stänger av den.

Och jag önskar att den inte gjorde det. Jag tror att det vore det absolut effektivaste: om elen faktiskt tog slut. Ja, inte för gott, men för stunden. Någon sorts ransonering.

Det behöver ju inte vara en påtvingad ransonering, uppifrån staten eller något sånt. Det kunde vara en självvald ransonering. Att man “beställer” eller talar om att så här mycket el vill vi max köpa den här veckan. När vi har gjort av med den elen så ska vi inte ha mer. Eller då blir vi i alla fall tvungna att beställa eller köpa mer.

Då tror jag man skulle bli mycket bättre på att snåla och tänka sig för. Ungefär som man kan lyckas snåla med mjölken och det bara finns lite kvar. Den där lilla slatten mjölk kan räcka jättelänge för att jag ska kunna få mjölk i kaffet.

Kanske ligger också en viktig bit i att betala i förväg. De allra flesta saker betalar vi i förväg, innan vi förbrukat dem. Och när vi gjort slut på det vi betalt så har vi inte mer innan vi köpt mer. När det gäller uppvärmning så betalar man både pellets (som vi har), ved och olja i förskott, innan man eldar upp dem. Men värmer man med el så betalar man först i efterskott.

Så, mina konkreta förslag för att minska elförbrukningen: betala elen i förskott, och när det man har betalt (eller möjligen beställt) är förbrukat så tar elen slut.

Vem tar tag i detta? :-)