Yes! Heja mig! *stolt över mig själv*

Jag gick in till honom nu på morgonen, och sa, väldigt enkelt och rakt på sak: ”Jag tyckte det var en väldigt ful och olämplig kommentar igår. Så säger man inte.”

Och han bad om ursäkt!
”Jag ber så hemskt mycket om ursäkt.”

Kryss i taket!

Så enkelt och så svårt…
Och jag slipper gå och gräma mig resten av livet över att jag inte sagt ifrån, inte markerat.

Visst, lite av ilskan sitter kvar i kroppen ännu.
Men i alla fall…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *