Somliga går i trasiga skor

Jag går i trasiga skor.

De sista veckorna av vintern var en kamp mot tiden, eller en tävling mellan vintern och mina vinterkängor – vem skulle ge upp först? Kängorna började få glipor i sömmar och skulle snart ge upp, men jag hade bestämt mig: de skulle räcka vintern ut.

Nu har jag bytt till vår/sommar/höstskor. Dessa skor är inne på tredje säsongen, tror jag. De har… mer lufthåll än de ursprungligen avsiktliga nätlufthålen på sidorna. Egentligen köpte jag ifjol ett nytt par skor för denna säsong på rea, men eftersom de här ännu inte gett upp slutgiltigt så går jag i dem ett tag till.

Ja, det är ett avsiktligt val. Av miljöskäl vill jag slita ut kläder och skor ordentligt innan de kasseras.

Men ibland undrar jag vad folk tänker. Noterar de det alls – och vad tror och tycker de då om mig?

För det normala verkar ju vara att köpa nytt, nytt, nytt – hela tiden och i mängder. Saker som har ett par år på nacken kan endast undantagsvis duga. Och man måste ha många kläder att välja på. Det får inte synas att saker är slitna, använda. De få inte börja sjangsera i färgen, bli noppiga eller tappa formen. Eller bli omoderna dårå.

Undantaget är förstås saker som är slitna på ett ”hipp” sätt eller som är gamla och kommer från rätt epok. Vintage. Nå, det sammanfaller sällan med utseendet på kläder man använt dag ut och dag in de senaste fem åren. Och dessutom rör det sig säkert bara om vissa plagg?

Jag är så ohipp att jag fortfarande tränar i mina gamla danskläder som är närmre femton år gamla. De funkar bra. Lite hål här och där på en del av dem. Och så ruskigt omoderna – herregud, tajts ska man ju inte ha! Men varför ska jag köpa nytt innan det gamla är utslitet? (En bonus är att på den tiden hade ännu ingen kommit på att göra träningskläder med antisvettpreparat.)

Nå, jag är inte hipp, och jag bryr mig inte oerhört mycket om ifall folk tycker jag är töntig i mina tights eller skrattar åt mina slitna skor. Men jag är en person, och vad jag gör gör inte särskilt stor skillnad om alla andra överkonsumerar. Så vad ska man göra för att den stora massan ska sluta köpa så mycket nya kläder? Hur ska man få det att bli hippt att ha tråkiga kläder – kläder som inte längre har nyfräschhet?

Hel och ren, heter det ju. Man behöver inte ha de häftigaste kläderna, det räcker att man är hel och ren.

Måste man vara hel?

Och för övrigt, måste man vara ren? Eller snarast, hur ren behöver man vara? Inte så att jag förespråkar orenhet ;-) Men även hygien har det gått hysteri i…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *