Jag har svårt för korkade människor.

Nej, så får man förstås inte tycka, än mindre säga. Men ändå.

Framför allt har jag nog svårt för när människor inte förstår, men inte heller vill förstå att de inte förstår. När man förklarar, vänder och vrider, och det ändå inte går in – men de ändå inte kan komma till slutsatsen att de inte fattar, utan envist vidhåller något – men problemet ändå helt uppenbart är att de just inte fattar.

Ibland är det svårt att bita sig i läppen och hålla käft.

Men man får ju inte tycka så. Det är fruktansvärt fult att ens antyda att någon är mindre smart, annat än som skämtsam kommentar mellan goda vänner. Eller om man säger det om sig själv. (Det är ju alltid OK att nedvärdera sig själv!)

Det behöver ju inte ens innehålla en värdering – det borde kunna vara bara ett konstaterande. Ungefär som att vissa inte är så bra på fotboll. Jag till exempel.

Men nädå, om jag förklarar och förklarar, och motparten inte fattar, då är det alltid bara mitt fel. Mitt fel som inte förklarar rätt och bra. Eller möjligen har jag fel.

Men nej, korkad är ju ingen. Alla är lika smarta. Alla borde ju egentligen få nobelpris rakt av. Eller hur?

One response to “Jag har svårt för korkade människor.

  1. Hehe.. Jo tack, problemet är mig bekant – jag jobbar med åtminstone en människa som inte bara är korkad utan också lite av en primadonna vilket gör det värre.. På engelskan finns ett uttryck som passar in på dig (och mig) – “doesn’t suffer fools gladly”, helt enkelt en människa som har svårt för dumma människor! Problemet för min del är att jag nog tyvärr inte helt kan dölja min irritation till sist utan det skiner igenom att jag inte anser människan vara den ljusaste kritan i asken och det sårar, vilket inte är min avsikt..
    Kommentarerna om dumheten sparar jag till hemmets lugna vrå (det är skönt att i alla fall kunna säga det till någon)..
    //F

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *