Jag klarar visst inte hela andra versen i ”Blood makes noise” utan att andas längre. Jag kan inte texten utantill ordentligt längre. Och jag har tappat i sångandningsteknik.
I think that you might want to know
The details and the facts
But there’s something in my blood
Denies the memory of the acts
So just forget it Doc.
I think it’s really
Cool that you’re concerned
But we’ll have to try again
After the silence has returned
Och en liten del av mig gråter inombords. För jag hade egentligen velat att det skulle blivit mer musicerande. Mer inspelande. Mer sånt. Men vi spelade en sommar. Och sedan kom en massa annat. Och vi skulle ju hinna mer sånt sedan. För jag trodde ju faktiskt att vi skulle få ett längre liv tillsammans än så här.
Men vi spelade en sommar.
…blood makes noise
It’s a ringing in my ear
Blood makes noise
And I can’t really hear you
In the thickening of fear…
2 kommentarer
3 pingar
Jag gråter med dig/ER. Livet är inte alltid räätvist.
That we did. Och vi fick se Kristianopels folkpark, av alla bisarra upplevelser… Där världsartisters namn på väggarna visade att deras fornstora turnéer korsat vår egen lilla.
Och Brekille fick höra oss (med lånad cello, efter att jag slog huvet av min egen), det var väl egentligen det viktigaste.
Och ja, ni har verkligen förtjänat den tiden. Det är verkligen eländigt att ni inte får den. :(
[…] nya CD-spelaren står på i vardagsrummet och spelar Suzanne Vega. Precis som den där fredagskvällen när jag hade lämnat dig på sjukhuset. Då kändes det ganska avslappnat, ganska skönt att få en paus. Den låter bra, den nya […]
[…] Blood makes noise som vi spelade och sjöng på vår lilla miniturné sommaren -00. […]
[…] vi faktiskt ville höra, och efter ett antal önskerop från publiken blev det att hon körde Blood makes noise. Och sedan ytterligare en […]