Kontakt med omvärlden

Jag sitter här med min dator. Besökare kommer och går. Älsklingen sover och sover och är bara vaken extremt korta stunder – för någon sorts värde på vaken.

Datorn är kontakten med omvärlden. Med alla er därute som skriver och kontaktar och läser och gråter och vill hjälpa. Och här via bloggen där jag skriver ur mig och av mig. Datorn är tidsfördriv – för jag kan ändå inte sitta och hålla hans hand hela tiden, då skulle jag bli knäpp.

Ändå skaver det. Det där att jag sitter här med datorn, medan andra sitter runt min döende makes säng och tittar på honom. För datorn är vår tids förhatliga skam, något som är fult att ägna sig åt, och ju viktigare tillfälle desto fulare att ägna sig åt. Att sitta vid datorn är att inte bry sig om sina vänner och sin omvärld.

Fast både älsklingen och jag är nog utmärkta exempel på att det inte alls behöver vara så. Önskar bara att jag kunde sluta skämmas för att jag sitter vid datorn.

18 responses to “Kontakt med omvärlden

  1. Sofia Cromwell (fd Kristoffersson)

    Vi är nog många som är tacksamma för att du har din dator Sanne! På så vis kan vi utanför också hålla oss uppdaterade och känna att vi finns med lite, lite grann hos er. Även vi som inte finns i den innersta kretsen känner ju så förtvivlat med er! Önskar det fanns mer att säga eller göra men hoppas att du vet att vi är många som är med er i tanken. Kram

  2. Du behöver ett andningshål. Det GÅR inte som du säger att bara sitta och hålla handen och titta på personen i fråga, det orkar man inte. Själv åkte jag på en shoppingtur, för jag behövde lite nya kläder, kändes också lite märkligt att stå o prova byxor när man visste att pappa låg döende på hospicet, men samtligt behövde jag andas och känna att livet går vidare för oss andra. Jag är övertygad om att han inte skulle ha något emot att du satt med datorn om han såg det. Känn ingen skam, Sanne, det räcker med allt annat du antagligen känner just nu…

    • När jag hade lämnat av honom här i fredags – och bara trodde att det var frågan om att lägga in honom med stärkande dropp och lite sånt i några dagar – så gick jag ner på Åhlens och köpte ett par tröjor till sjuåringen. För att jag visste att det behövdes. Och för att jag så sällan för tillfället ens kommer ut på stan.

      Det känns lite märkligt i efterhand. Nu önskar jag att jag hade stannat en liten stund till. För det var sista gången han var sig själv. Jag hoppas han inte kände sig övergiven.

  3. Elisabeth Näsström

    Ja datorn anses ju på något sätt skamlig att ägna sig åt, oavsett vad man gör. Tidigare kan jag tänka mig att någon i din situation kunnat sitta och läsa en tidning eller bok, skriva brev eller dagbok, så varför inte datorn. Det är inget att ha dåligt samvete för, alla vi andra tycker att du är stark som orkar skriva om hur ni har det även nu. Och vad skulle du annars göra, vad är ”tillåtet”? Handarbeta? Samtala? Bara sitta? Gör det som känns rätt för dig. Kram

  4. Du ska absolut inte skämmas! Jag tycker att du har hanterat de senaste dagarna på ett fantastiskt och beundransvärt sätt. Tack vare ditt ”knappande” på datorn har många kunnat dela med sig av sina tankar och känslor och haft möjlighet att komma och besöka Johan innan det är för sent.

  5. Nu vet jag ju att det tyvärr inte går att sluta skämmas på kommando. Men jag vill i alla fall säga att jag (och garanterat många med mig), är otroligt tacksamma och glada för att du väljer att kommunicera på det sättet du gör. Vi två hade ju med största sannolikhet inte alls haft samma kontakt som vi har idag om det inte vore för fb och blogg, och jag är så oerhört glad för den kontakten, för den ger mig så mycket. <3 Varm kram. Och krama mannen din från mig också, om det går.

  6. Jeanette Bohman

    Skäms inte. Var stolt över ditt mod och den kraft du visar. Dina tankar som du sätter ord på i din dator kommer du ha små mycket nytta av i ett senare skede, när du själv kanske behöver förstå vad som egentligen hände. Dina ord har säkert på ett sätt hjälpt dig att sortera en hel del tankar under den här tiden. Dina barn kommer i framtiden att kunna läsa, och kanske förstå vad som hände. Vi runt omkring ser allt du skriver som en fantastisk förmån att få delta i, att få tillåtelse att delta. Jag kramar er genom cyberrymden det goaste jag kan.

  7. Vad Anna sa ^^. Och så vill jag också säga att OM du/ni vill ha fysiska besök så kommer jag mer än gärna – men jag har fått intrycket av att ni har de människor ni behöver (och fler därtill) redan på plats. Men bara säg till om du/ni vill att jag kommer förbi! <3

    • Ja, här är människor, och fler skulle bara kännas betungande i nuläget, oavsett hur älskade ni är.
      Fysiska besök kommer jag att behöva hemma, sedan, efteråt.

  8. All kärlek och värme till dig, Johan blir varken sämre eller bättre av att du håller i dig själv oavsett om det är med dator, shopping eller knyppling. Du behöver också få finnas!
    Fysiska besök finnes närhelst du behöver, om det så är två minuter för en kram eller flera timmar för te, samtal eller storstädning av huset.

  9. Datorn, nu för tiden vår förlängda hjärna och tunga.
    Jag skäms också dagligen. Tänker att andra typer av liv är mer värt. Att om jag bara kunde leva istället för att data.
    Och sen inser jag att de bra stunderna har jag fan inte tid eller råd att förlora oavsett i vilken form de kommer.
    Dela skammen med alla oss andra. Våra känslor är inte mindre i detta medium.
    Och älsklingen, han vill ju detta. Han vill ju att vi alla är vid din sida när han inte kan.

  10. Nej det finns ingen anledning till att skämmas. Det är din livlina att göra något under tiden. Jag är istället tacksam att jag får följa med på denna resa i ditt skrivande och din älskling vet att du finns där med honom. Han sa själv ifrån igår att han inte ville att man sitter och tittar på honom hela tiden. Så om du frågar honom så vet du att han tycker att du tacklar situation på bästa sätt.
    Kramar

  11. Datorn är ett så himla fint redskap. Utan den hade du och många andra vänner och bekanta inte funnits i mitt universum, utan den skulle jag nog inte ha klarat av mina jobbigaste stunder. Det är så dumt att nån tyckt att man ska skämmas för sånt! Jag är glad att du använder din i den bästa av former, för att ge och få vänskap och omtänksamhet.
    Kramar

  12. Jag vet egentligen inte varför vi skäms för våra mobiler och datorer. Det handlar ju om kommunikation. Om hur värden blir mindre för att vi kan kommunicera med våra vänner var vi än befinner oss. Om hur vi kan vara närvarande någonstans trots att vi fysiskt befinner oss långt bort. Visst kan det bli för mycket när man stirrar ner i mobilen hela tiden, men i grunden är det bara kommunikation.

    • Vi skäms för att så många talar om för oss att telefoner och skärmar och datorer är dåliga. Även om det, som du säger, bara är kommunikation.

  13. Skäms inte. Vuxna behöver också snuttefiltar. Och särskilt snuttefiltar som möjliggör kommunikation och flöde av tankar och känslor. Kommer på mig själv att tänka att vi nog är ganska lika du och jag – jag hade nog också hanterat situationen med datorn i knät <3. Tack för att du delar med dig om alla tankar och skeenden. Och du skriver så fint. Du har ett sätt med orden som är speciellt. Kram

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *