Här är blommor i huset i mängder, både köpebuketter som kommit med bud och buketter från trädgården. Mer som att någon tagit examen.
Alla tider är lite lagom skeva. Alla går omkring och väntar och de flesta har egentligen inget påtagligt för sig. Nästan som om det vore julafton.
Och så kommer det rapporter med jämna mellanrum från folk som är på väg hit.
Det ska nog bli en stor fest, va? Måste vara nåt sånt.
2 kommentarer
Jag minns en begravning som jag var på, just för att den var så fylld av värme. Så många som mindes personen – A – med en sådan glädje, med anekdoter, med skratt och tårar, med instämmande nickar, med himlande med ögonen (på ett bra sätt), med fysiska rörelser när någon skulle visa något move som A brukade göra osv osv. Det var en begravning, den sorgligaste, finaste, varmaste, jobbigaste och roligaste jag har varit på. Det var som en slags fest, fast huvudpersonen var med i våra minnen snarare än i person. Jag tänker, utifrån vad jag läst, att Johan verkar ha varit en person som berörde alla och att alla har sina anekdoter. Jag hoppas att dagen blir precis sådär varm, mitt i den stora sorgen och saknaden, att ni känner att han är där med er. Om än på ett annat sätt.
Kram. <3
❤️