Category Archives: Hus och renovering

Den där dumma nätstationen och den stackars ugnen

Hej älskling!

Minns du det där märkliga strömavbrottet som vi hade för en drös år sedan? Jag minns egentligen inte exakt hur det var (men det hade du kunnat svara på, tror jag). Det började i alla fall blinka med jämna intervall – var det strömmen som började blinka först, va? Och sedan allt eftersom tiden gick, så kom det samtidigt en blå ”blixt” en bit bort samtidigt som strömblinkningen, och allteftersom det där tog i… så tror jag att strömmen till slut gick helt och hållet? I alla fall så kom det sedan en massa blåljusbilar till det där stället de blåa blixtarna kommit från. Och där finns det tydligen en transformatorstation (kallade vi det då, i alla fall). Typ en kilometer bort, nere vid stora vägen.

Idag har jag fått lära mig av Eon att den tydligen är en nätstation, och vad just den nätstationen har för namn. Och den där nätstationen verkar ha dödat vår ugn.

Ett par minuter över åtta i morse gick strömmen. Sedan kom den tillbaka efter ungefär en kvart. Och då, när jag hade nät, så kom jag in på Eons avbrottskarta och kunde konstatera att ett ganska stort område söder om oss tydligen fortfarande hade strömavbrott.

Och även om vi hade fått tillbaka strömmen, så funkade den inte som vanligt. Snarast uppträdde den väldigt märkligt.

Först var det mamma och pappa som noterade att lamporna över matbordet lyste väldigt svagt. Och blinkade. Och även kaffebryggaren i köket blinkade.

Sedan övergick lamporna över matbordet till att växla vilken av dem som var tänd. Det är ju två ”glödlampor” (fast LED) i samma armatur – och än lyste den ena och än den andra. Och jag som satt och jobbade noterade att nätet (wifi:t dårå) kom och gick mest hela tiden.

En stund senare konstaterade pappa att belysningen i badrummet inte längre fungerade. Och inte kaffebryggaren heller. Och en del andra saker också. Vi hade alltså strömförsörjning i vissa delar av huset men inte överallt.

Sedan åkte jag på möte på banken (för att reda ut en del av allt det krångel som uppstår när den man är gift med går och dör mitt i livet), och när jag kom hem vid kvart över elva så var elen tillbaka ”på riktigt” – allt verkade funka.

Och jag satte mig och fortsatte mitt distansarbetande.

Vid kvart i fem hade jag hämtat hem barn och ställde mig för att laga mat. Och noterade att klockan på ugnen inte lyste. Skumt. När strömmen varit bruten så brukar den klockan (siffrorna) stå och blinka för att liksom påtala att man behöver ställa in tiden igen. Men det gjorde de inte.

Jag provade att vrida på vreden. Men ugnen gick helt enkelt inte att sätta igång. Det gick att få ugnslampan att lysa, om man satte den på läget för bara ugnslampa. Men i alla andra lägen var den helt död.

Nej, inga säkringar som utlöst. Varken på morgonen eller senare. Inte jordfelsbrytaren heller. Och huvudsäkringarna (som är av den gamla typen) ser också ut som de ska. Nej, jag har inte skruvat loss dem och kollat för säkerhets skull. Men jag tycker att om en huvudsäkring gått så borde det väl märkas på något mer än bara ugnen?

Snabb fråga på facebook gav svaret att ja, fasfel kan döda en ugn.

Så det var den ugnen, antar jag.

Och alltså, jag tycker att det kunde få räcka med trassel och krångel och sånt. Och att den här sortens saker kanske inte nödvändigtvis behöver komma samma dag som man varit på banken för att stänga ner dina konton och försöka få ordning på pengar och konton och ekonomi efter att du gått och dött. Och jag har tillräckligt att styra med ändå, med barn och skola och veranda och sånt – och så den vanliga vardagen nånstans också.

Men ikväll har jag ägnat all ledig tid åt att greja med skadeanmälan till Eon. Och Eon är hittills schyssta och bra att ha och göra med kring det här. Men det är ju ändå trassel. Att fylla i blankett, och leta reda på kvitto för ugnen från för sju år sedan. Och det blir ju avdrag för att den inte är ny, så frågan är väl hur mycket pengar det blir. Och sedan ska man orka välja ny ugn, med rätt funktioner och rätt mått. Prioritera i valmöjligheternas djungel. Och hitta någon som kan installera den. Massor med tid och ork, och förmodligen en del pengar, som går åt för det där jävla fasfelet i nätstationen.

Kittat fönster

Idag har jag för första gången kittat ett fönster. Det var ju du som brukade göra det. Och det blev väl inte direkt bra. Mamma har kittat de andra nio, och förmodligen är det väl det jag kittat som kommer att ruttna först av inläckande vatten. Men ändå. Jag har kittat.

Och så har ett av fönstren fått en andra strykning grönt. Sedan blev det mörkt och jag kunde inte måla mer.

Verandastatus: Behöver murningshjälp

I torsdags målade jag grönt på två fönster. Det innebär att åtta av de tio fönstren har fått en strykning grönt på ena sidan. De återstående två måste först kittas. Jag hade tänkt att jag kanske skulle gjort det idag, men jag har inte hunnit – jag har skördat potatis och vitlök, förvällt bönor, hängt och tagit in och vikt tvätt, och småplockat med diverse. (Och ändå är det skitigt och eländigt och stökigt här. Jag hinner inte med!)

Det som oroar och besvärar mig nu är att jag behöver komma igång med murning av lecablocksdelen av verandan. Alltså den nedre delen, under fönstren. Det är vid det här laget gjutet en jämn yta ovanpå grundstenarna, tack vare goda vänners hjälp. Och lecablock m.m. finns hemma sedan länge. Men på grund av omständigheter man inte råder över kan inte de som skulle hjälpa mig igång med murandet bistå i detta. Och jag känner liksom inte att det är något jag reder på egen hand – det är sådant jag aldrig gjort förr.

Det bekymrar mig. Det känns som att det vore bra att komma igång med det nu. Man vet aldrig när hösten slår till på riktigt :-/ Men jag vet inte vem jag ska fråga eller be om hjälp.

Ja, jag kunde försöka få fatt i en hantverkare. Vad är oddsen för att lyckas få fatt i någon som kan komma rusande och göra jobbet nu? Med material som redan är inköpt?

Det är fullt tillräckligt i nuläget att jag inte hinner med de saker jag borde och som är saker jag behärskar. Men saker jag inte behärskar, saker jag inte har kontroll över, men som jag likväl måste fixa – sånt tar kål på mig :-(

Magontströtthetskväll

När man har ont i magen, på ett sånt där sätt som liksom fortplantar sig genom kroppen till en allmän kallsvettighet, så blir man också väldigt trött.

Kvällens plan på en enkel pumpasoppa fick förenklas ytterligare: Vi åt mackor.

Och jag har inte tvättat, inte vikt tvätt, inte dammsugit och annat sånt där som skulle behövas. Inte suttit med åttaåringen och lyssnat på läsläxa.

Men jag lyckades faktiskt måla två av fönstren gröna. Och ja, jag behövde det. Behövde göra något som inte innehöll oro.

Fönsterstatus: grönmålning påbörjad

I fredags kväll målade jag grönt på två av verandafönstren.

Idag var de torra och kunde flyttas. Och jag har slängt ut några gurkplantor och andra plantor som liksom passerat gränsen för lönt att ha kvar, och flyttat runt lite i övrigt, så att jag nu får plats med fyra fönster att måla samtidigt. Och därefter målade jag fyra fönster gröna.

Så sex av tio fönster grönmålade en gång på utsidan. Och några av de konstiga hålen igenfyllda med kitt.

Diskmaskinshelvetesjävlaskit igen

Jag är så trött så trött så trött.

Lägger mig en stund efter maten och försöker vila. Lyckas inte få ro. Ger upp och går ner igen.

Möts av felmeddelandet F70 på det jävla diskmaskinshelvetet.

Fel F70:
Avloppspumpen går eventuellt även när luckan är öppen.

Waterproofsystemet har aktverats.

  • Stäng av vattenkranen.
  • Kontakta Miele service.

Det är fyra dagar sedan det datum då de skulle ha kommit för det fel jag ringde dem om för ungefär en månad sedan. Den tiden avbokade jag för att jag till slut lyckades hitta felet själv.

Den här gången däremot verkar det inte vara något jag kan göra något åt. Och det går inte att använda diskmaskinen. Den har bara felmeddelandet att bjuda på just nu.

 

Jag har faktiskt inte ork med allt sånt här. Eller nåt sånt här alls.

 

Små och stora steg

Alla tio fönster är skrapade, slipade, oljade.

Alla tio fönster är målade med vitt på en sida.

Ett av fönstren är målat med vitt en andra gång.

Och alla tre sidor av grunden till verandan har fått en gjuten yta, att sedan mura lecablocksvägg uppe på. Men nu ska det först få bränna.

Ikeakatalogen och sorgen

Och så kommer Ikeakatalogen och matar sorgen. För ja, vi var Ikeamänniskor. Här i vårt gamla hus, utan räta vinklar och standardmått. För hos Ikea gick det ju att hitta lösningar, smarta lösningar, på det mesta. Och tillräckligt många varianter för att någon skulle passa.

Fast vi var Ikeamänniskor redan innan det här huset, i ärlighetens namn :-)

Barnen lärde sig som små att man kunde åka till Ikea och äta. Kombinationen skaffa några praktiska lösningar till och även lyckas äta lunch som hela familjen var nöjd med till bra pris. Och sedan hela familjen som lyckligt följde instruktioner och byggde möbler.

En ny Ikeakatalog är en katalog att bläddra i och tillsammans upptäcka att Åh, titta, de har hittat en smidig lösning på det där problemet!

En ny Ikeakatalog nu är att spä på saknaden efter honom.

Och värst av allt var att komma in på kökssidorna. För vi har Ikeakök. Vi har lagt ner så mycket av våra själar i planering och genomförande av det där köket. Att bläddra in på kökssidorna i Ikeakatalogen gräver djupt. Ändå ner i grunden.

Nära men inte riktigt

Jag hade hoppats hinna skrapa klart fönster nummer tio – det sista jag ska behöva skrapa den här omgången, om saker går enligt plan – idag. Trots att mensont och frmför allt menströtthet dominerade dagen igår och i alla fall halva dagen idag. Men riktigt så långt hann jag nu tyvärr inte. Eller, jag har nog så gott som skrapat färdigt, men inte slipat och inte oljat och inte pillat bort löst kitt.

Å andra sidan har jag i alla fall lyckats få barnen att göra en del av sina sysslor. Trots att… det inte riktigt var deras dag idag, liksom. Och dessutom åtminstone skaffat en grov överblick av vad som skulle behöva fyllas på i klädväg.

Jag inser att jag rimligen bör vara nöjd med vad jag åstadkommit idag, även om det inte är fullt så enkelt att verkligen känna det.

Sådana där jobbiga fönsterdetaljer jag egentligen inte alls orkar engagera mig i nu

Jag har ju skrapat och påbörjat målning av en drös fönster till verandan. Fönstren är köpta begagnade – vi fick totalt 18 fönsterbågar (tror jag det är) för en spottstyver. Tio av dem är nog egentligen gamla innanfönster, och eftersom det är tio vi behöver så har jag satsat på dessa tio i första hand. Jag har vid det här laget skrapat åtta av dessa – och målat en strykning på ena sidan, och mamma har kittat dem.

Gott så.

Medan man står och fixar med fönstren upptäcker man efterhand egenheter. Egenheter som sannolikt har att göra med att de fungerat som innanfönster. Egenheter som man ignorerar, för man tänker att jaja, jag ska ju använda dem oavsett, och det är i alla fall lika bra att jobba på, och det löser sig nog… och så knuffar man det framför sig.

(Hade älsklingen levt hade jag diskuterat det med honom. Berättat om mina iattagelser allt eftersom, så att det kunnat ligga och mala i hans huvud lika väl som i mitt, så att vi hade kunnat bolla tankar om det vid alla möjliga slumpmässiga tillfällen. Och kanske komma fram till något, eller i alla fall balansera funderingar och väga aspekter och komma fram till om vi behövde fråga någon annan eller kanske bara komma fram till en lösning som dög bra nog för oss båda.)

Till exempel har de flesta av fönstren två metallmojar som sticker ut från ena långsidan, ungefär som Ikeapluppar till Billyhyllor, fast fastsittande:

IMG_4160

Och på andra långsidan, på korrelerande plats, hål rakt genom fönsterbågsträet:

IMG_4162

Metallpinnen har jag tänkt att man väl bör kunna såga av med vinkelslip?

Men borde jag fylla igen hålen på andra sidan med något? Kitt kanske?

Det som är knepigare är uttagen på ena sidan av fönsterbågen.
Ja, alltså, hur förklarar man det här?
Fönstren har alltså det här formatet:

fönster

Bredden är 51 cm och några mm. Men tittar man närmre på det, så är träramen liksom bredare på ena sidan om glasrutorna. På ena sidan är bredden ungefär 3,7 cm; på andra sidan är bredden ungefär en cm mer. Fast bara genom halva träets tjocklek.

Svårt att förstå, va? Blir det bättre med de här bilderna? Smala sidan överst, breda sidan underst.

IMG_4159 IMG_4158
Min gissning är att man sågat bort delar av fönstren för att anpassa till det man behövde. På ena sidan har man sågat bort den yttersta cm; på andra sidan har man sågat bort en cm men liksom bara genom halva bågen. Hänger du med? Men det är bara min gissning, baserad bland annat på närheten från ytterkant till de plugg som fogar ihop bågen.

Det här behöver man ju förhålla sig till – eftersom det påverkar målning av fönster och hur fönstren i slutändan ska monteras.

Det hela kompliceras ytterligare av att hälften av de tio fönstren (om jag räknat rätt) har sin bredaste sida på kittsidan (som ska sitta utåt) och resten har bredast sida på den sida som ska vara inåt…

IMG_4161

Utöver detta har jag ju att fundera över vad som ska målas grönt och vad som ska målas vitt. För fönstren ska vara kromoxidgröna på utsidan (som allt annat på det här huset) och vita på insidan. Och jag har ju egentligen inte riktigt koll på hur de ska sättas fast, och då är det svårt att veta hur man ska göra med ”sidorna”. Men jag gissar på att jag kör grönt bara på utsidan i nuläget.

De andra bitarna – metallpinnarna, hålen och så den långa ”rännan” på var sida fönstren – är de knepiga bitarna. På riktigt. Och jag gissar på att det bör tas ställning till detta innan jag kommer för långt…