Tag Archives: snö

Vinter

Vi har vinter. Snö. För första gången på flera år har vi riktig Söderslättsvinter.

Snö. Snödrivor. Infart. Buxbomshäckar.

Snö. Snödrivor. Infart. Buxbomshäckar.

Det började i tisdags (27 feb). När jag på morgonen körde in till kommunens huvudort snöade det inte. När jag hade varit där en kvart och tittade ut genom fönstret vräkte snön ner och det låg redan på marken. (Ja, det var sju-åtta minus sedan flera dagar.) När jag en stund sedan behövde köra hem var det riktigt läskigt på sina ställen, för det blåste mycket också (vindbyar på över 20 m/s sa prognosen), så på de ställen det är fritt blås pga topografin så blev det förstås ingen sikt alls pga både fallande snö och snödrev.

Sedan lugnade det sig en aning, och en stund senare var det rätt okej att köra. Men vid tvåtiden på eftermiddagen tog det fart igen.

Sedan dess har vi varit mer eller mindre insnöade. Ymnigt snöfall. Fykande snö. Inställda skolskjutsar och inställda vanliga bussar i tre dagar. (Delvis inställda tåg också.) Jag har varit tvungen att ta mig in till byn vid ett par tillfällen, och de där få km i bil har varit läskiga nog. Och i affären fick de ändå inte påfyllning av bröd och mjölk…

Nu har det huvudsakligen slutat snöa. Det är vackert vintervitt. Mycket snö. Inte det mesta vi haft här genom åren, men en hel del.

Nej, det går ingen nöd på oss. Vi har mat och el och värme och vatten. I någon mån vill jag mest göra en notering om det här, för jag vet att jag själv om några år vill veta när det här var, liksom.

Ny snö

De senaste dagarnas plusgrader har nu smält bort den mesta snön, utom i plogvallar och drivor av olika slag. Men nu på eftermiddag och kväll kom ett nytt nederbördsområde. Prognosen har sagt att det skulle bli övervägande regn, med litet snöinslag. Danska radarbilderna som skiljer på tre nivåer hävdar att det kommit som mellannivån, “slud”, vilket väl är snöblandat regn. Men när jag under kvällen var ute och hämtade saker i uthuset konstaterade jag att det rörde sig om övervägande snö, om än väldigt fuktig sådan, snö som föll rakt nedåt och liksom hungrigt klibbade fast vid allting och la sig som ett tunt täcke på marken.

Jag hoppas det får ligga kvar, eftersom det ska bli rejält kallt om några dagar.

Fortsatt skånsk vinter

Idag var dagen när det skulle komma mycket nederbörd – till skillnad från de där dagarna tidigare i veckan när all snön kom, trots att det inte skulle komma någon :-) Det har dock varit lite oklart om dagens nederbörd skulle komma som regn eller snö – det har växlat lite i prognoserna. Resultatet är dock att det har kommit ganska lite, och det som kommit har varit mer åt regnhållet än snöhållet. Dessutom har det varit plusgrader. Sammantaget innebär det att snön har blivit tyngre, sjunkit ihop och blivit kompaktare, samt börjat smälta. Äkta skånsk vinter. Allmän vitdimmig känsla, med fuktig luft.

Och det kommer att bli fantastisk isgata när det fryser på igen :P

De närmsta dagarna väntas annars huvudsakligen enstaka plusgrader och eventuellt lite nederbörd, troligen huvudsakligen som regn men kanske med snöinslag. Därefter följer några dagar med minusgrader – ner till -18 som kallast enligt nuvarande prognos, och därefter ska det stiga till enstaka minusgrader igen, kombinerat med en hel del snö.

Prognosen lär ju hinna ändras igen (och igen och igen), men det kan väl ändå sammanfattas i just skånsk vinter, som sagt var.

 

Jag föredrar snöns viloeffekt

Det är spännande det där med snö.

Jag tycker om snö. (Det är nog uppenbart för alla som snubblat över något inlägg om snö i den här bloggen.) Däremot gillar jag inte alls de krav som liksom tycks följa med snön.

För väldigt många människor verkar snö automatiskt innebära att man ska ge sig ut på en massa aktiviteter. Dra på sig en väldig massa kläder och ge sig ut. Åka skidor och pulka och bygga och greja. Vara superaktiv. Traska runt i en massa obekväma kläder som en annan michelingubbe. (Lite grann jämförbart med effekten av gympaskor, fast över hela kroppen.) Få in snö i nacken. Bli blöt. Frysa. Och så vidare.

Det jag gillar med snö är två saker.

Det första är skönheten, det vackra. Den trolska stämningen av stora vita flingor som singlar ner. Världen som blir så vacker under ett tjockt lager snö. Fascinerande formationer.

Det andra är kravlösheten. Snön förenklar tillvaron till att handla om det som är nödvändigt. När utanföret täcks av tjocka lager snö tvingas jag till vila, till att avstå från att åstadkomma saker. Det går inte att göra saker i trädgården. Och en massa saker som kräver att jag passerar utomhuset på vägen – inklusive fixande i uthusen – försvåras så pass att jag tvingas inse att det är vettigare att låta bli. Det kan vänta tills det krävs mindre kläder, mindre trassel och blir mindre blött inne så fort man tagit ett steg utanför dörren. Ibland, när det blir snöstorm, hindras vi till och med att ta oss hemifrån. Och vi tvingas till en enda fysisk utomhusaktivitet: skotta så pass att vi kan ta oss fram mellan byggnaderna, få in ved och pellets, och i bästa fall kunna köra iväg med bilen (eller ibland få loss bilen).

För mig är det på samma gång nyttig kravlöshet och nyttigt tvång. Kombinerat med snöns skönhet blir det oslagbart.

Men det där “kravet” om att aktiveras, ut och leka på mer eller mindre allvarliga nivåer, det är på något vis det motsatta.

Och visst kan det vara kul att gå ut och bygga en liten snölykta en stund, eller en snögubbe. Men sedan räcker det. Sedan kan jag gå in och värma lite glögg eller choklad.

Fyksnö

Idag snöar det inte längre. I alla fall inte mer än ytterst sparsamt – enstaka små flingor då och då.

Däremot yr det runt en hel massa snö, huvudsakligen på ganska låg höjd över marken och huvudsakligen i horisontell riktning. För det blåser. Och då fyker snön. Eller driver, som man väl säger längre norrut. Så det blir inte mer snö, men den omfördelas. Bildar stråk och vallar och drivor. Så även om vägen är plogat, så yr det ganska snabbt igen ändå – och då förstås företrädesvis där det finns något som “fångar” den. Som vår tomt med alla häckar. Så här ser vägen ut utanför vår tomt:

IMG_3065

Och närbild på vägkanten, åt andra hållet – för även en vägkant och den lilla växtligheten där blir ju något för snön att bygga på:

IMG_3066

Det är inga stora mängder snö, inte på något vis. Men det visar ganska tydligt principen ändå. Med mer snö och ett antal timmars blåst blir det ganska snabbt rejäla och svårforcerade snövallar, tvärs över vägen. Och samtidigt förstås barmark på stora områden.

Jag har tänt brasa och värmer glögg. Jag körde ut hela familjen på fem minuters utomhusaktivitet för en stund sedan, för att vi åtminstone skulle få lite frisk luft – men det är ju inte direkt skönt i den isande kalla vinden. Fast barnen blev kvar ute, så tydligen var det lite kul ändå.

TILLÄGG:

En kvart efter att jag postat det här inlägget kör en bil fast på vägen precis utanför vår tomt, och vi får hjälpa till att skotta loss den. “Det såg inte så mycket ut, så jag trodde det skulle gå.” Ja, men hårdpackade drivor kan vara svårforcerade, även när de bara är tjugo-trettio cm höga.

Ytterligare tio minuter senare kör nästa bil fast på precis samma ställe, men de lyckas ta sig loss genom backning och med gummimattor de lägger ut. Sedan vänder de och kör härifrån.

Ytterligare tio minuter senare kommer plogbilen.

Och så kom faktiskt snön

Säsongen har ju varit fri från snö på marken. Och prognoserna för den här veckan har visat att framåt torsdag eller fredag kan det komma snö, i hyfsade mängder – om de inte istället kommer som regn. Men för tisdag-onsdag har det bara visat att det möjligen kunde komma någon tiondels millimeter nederbörd – så små mängder att prognossymbolerna varken visade regn eller snö.

I måndags utfärdades en varning för Österlen, att det kunde komma en hel del snö under natten. Fast inte här. Men då kollade jag de animerade kartprognoserna och konstaterade att prognoserna visade att banden med snö skulle gå väldigt nära oss. Och jag tänkte att kanske kanske – för då verkade det plötsligt lite sannolikt, givet hur nederbördsmönstren brukar funka så här års (får Österlen snö får ofta vi det också, liksom). Och i så fall skulle det kanske börja snöa tisdag morgon.

När vi vaknade runt halv nio tisdag morgon hade det börjat snöa och låg lite på marken. Så snöade det någon timme och slutade sedan. Men så började det igen. Och sedan har det fortsatt till och från i ett dygn och gör fortfarande. Tittar man på radarbilderna så ligger det ett nederbördsband som liksom hela tiden fyller på och glider över en smal remsa land – det fyller på och fyller på. Jag antar att det är det som kallas snökanon?

Jag är urkass på att bedöma snödjup, men en blick genom fönstret på bordet därute säger att det lär vara minst femton centimeter med fluffig snö.

Och nu finns en varning utfärdad för hela Skåne, fast med fokus på oss härnere:

I sydligaste delen tidvis kraftiga snöbyar österifrån som, fram till i natt, lokalt kan ge stora snömängder.

Definition

Snöfall över 5 mm (i smält form) inom 6 timmar. Risk för halka på vägar.

På fredag däremot säger prognosen att det kan bli en hel del snö :P

Vinterväglag är vinterväglag och fördomar är högt älskade

Apropå väder och olika landsändar och så:

Så fort det snöar i Skåne, eller blir halt eller nåt sånt, så får vi höra att vi i Skåne inte kan hantera vinter och snö och halka. Tåg blir inställda eller försenade på grund av frusna eller igensnöade växlar. Folk kör fast i snön eller krockar på hala vägar. Och en hel del av oss stannar hemma i möjligaste mån för att inte utsätta oss för fara och för att vägarna inte är farbara. Och lustigt nog genererar alltsammans kritik av samma slag, oavsett om man tar sig ut i trafiken och misslyckas eller om man av säkerhetsskäl avstår och stannar hemma: Skåningar/sydlänningar kan inte hantera snö och halka. Skåningar begriper inte. Skåningar gör FEL (TM).

Men ibland slår vädret till med blixthalka eller snöoväder även norröver, väder som ger stora svårigheter i trafiken. Nu senast i veckan tror jag det var i Jämtland. Och jag tror inte det var så länge sedan det var Västernorrland. Men märkligt nog så hörs aldrig den sortens röster då. Händer det olyckor eller blir besvärligt på grund av vädret däruppe så beror det just bara på vädret och absolut aldrig på att människor är inkompetenta när det till exempel gäller att hantera en bil i vinterväglag.

Den äkta sortens vit jul

Det slängs mycket med uttryck som vit jul och grön jul i olika betydelser för tillfället. Men egentligen tror jag att de flesta som drömmer om en vit jul tänker på snö.

Jag är född i Skåne och har sammantaget bott större delen av mitt liv här. Och visst har en del jular firats i Göteborg, Stockholm, Linköping och Småland. Men det är ändå det skånska klimatet under sena december som sätter ramarna för vad jag betraktar som normalt julväder.

Vita jular, jular med snö, är idealbilden, något man drömmer och fantiserar om, men som man trots allt vet är ganska orealistiskt. Något som hör till undantagen. Jag minns någon jul när vi jublat över de enstaka osannolika snöflingorna som föll under en kort stund ganska sent på kvällen.

Enligt SMHI har det under min livstid legat snö på marken, i någon mängd, åtta av de fyrtio jularna. Siffrorna gäller Lund, och jag har bara bott i Lund i typ nio månader (och aldrig varit där under julen, tror jag), men det ger väl liksom ändå en fingervisning.

Snötäcke på julen, statistik från SMHI.

Så… för mig är det inte särskilt konstigt att det inte liger någon snö nu när det närmar sig jul. Fast det brukar väl generellt vara lite kallare. På sistone har temperaturen legat ganska stabilt runt 9 grader. Det har fortfarande varit ytterst få frostnätter.

Uppåt landet verkar vädret vara konstigare. Där, där sannolikheten för julesnö är mycket större, verkar temperaturerna vara högre än här.

För övrigt är statistik på övergripande nivå som SMHI:s inte fakta när det kommer till den lilla skalan. Bilden ovan handlar alltså om snötäcke på juldagens morgon. Och vi bor alltså inte i Lund uta på Söderslätt. Och eftersom jag har en känsla av att jag skrivit ungefär samma inlägg som det här förut, så letar jag bland mina gamla inlägg – och hittar det här, som jag skrev på juldagen 2014:

Julen avklarad. Och efter veckor – eller hur länge är det egentligen? – av regnande och blåsande, vattenpölar, ösregn och grådask, så vaknade vi idag till en vintervit värld. Inte så att det kommit mycket snö. Snarast bara ett par centimeter: knappt så att det täcker marken, där marken är slät. De stora vattenpölarna är fortfarande vattenpölar (nu ikväll med is på, eftersom temperaturen fallit), och på gräsmattan och åkrarna sticker grässtrån upp ur snön. Men i alla fall nåt. Bitvis vitt på marken, betydligt kallare, och den himmel som bitvis var blå och med solsken, och bitvis snömolnsblågrå (även om snöfallet drog söderut över havet istället för att närma sig).

Inlägget jag egentligen letade efter finns här och är från 2013.

Snötankar igen

Den här platsen, platsen där vi bor, har lärt mig att skånska vintrar kan vara riktiga vintrar med snöstorm. Att det kan vara något som faktiskt är mer regel än undantag. Jag har vant mig vid att vintersnö oftast är mer än enstaka snöfall som lägger ett täcke som knappt täcker marken innan det smält bort igen nästa dag.

Och ja, jag vet att det fanns sådana vintrar då och då även när jag var barn, på en annan skånsk slätt, och även när vi bodde närmre staden. Det fanns vintrar när havet frös och min bror och hans kompisar gav sig ut på livsfarliga äventyr på den tillfrysta viken. Men ändå. Det var inte förrän jag flyttade hit som det blev något jag kom att betrakta som vanligt – och inte förrän här jag kan minnas att det påverkat min vardag påtagligt de flesta vintrar. Det är här det gått från något tillfälligt vackert drömskt till verklighet. Och märkligt nog älskar jag det mer nu :-)

Men de senaste åren har det minskat. Det var länge sedan riktig snöstorm nu. Och jag saknar det. Men det är väl sannolikt så att vi får vänja oss vid det framöver?

Idag tipsade facebook mig om det här “minnet” från den 12 december 2010:

12dec2010

Och då letade jag reda på den här bilden, från 4 december 2010:

4dec2010

I år har vi haft en omgång av snöblandat regn. Och ytterst lite frost.

Idag har vi haft soligt, ganska torrt, och en drös plusgrader.

Inte mycket till vinter i år

Det är en klen vinter i år. Inga av de tidiga snöfallen i vare sig oktober eller november. Inte mycket snö senare heller. Mest regn och regn och regn och plusgrader. Och när väderprognoserna sagt “Nu kommer vintern” så har det kommit lite snö, så där så att det hjälpligt täcker marken men inte mer, och sedan har det varit borta igen inom ett eller ett par dygn. Och sedan återvänder regnet och plusgraderna igen.

Egenligen är det väl ungefär som jag är van vid att vintrarna ska vara, ganska många vintrar av mitt liv. Huvudsakligen några plusgrader, och kortare perioder med kallare och lite snö. De “riktiga” vintrarna har trots allt varit ganska få. I alla fall tills vi flyttade hit till Söderslätt för tolv år sedan. Men sedan dess har jag vant mig vid snöstormar och mycket snö, åtminstone i perioder. Fast jag vet ju inte om de här vintrarna varit ovanliga eller inte, för jag har ju inte bott här tidigare i livet ;-)

Fast det tycks mig som att det regnar mer än vnligt i vinter. Och att det är minusgrader mindre ofta än vanligt. Det brukar vara fler dagar med frost, is på vattenpölarna, skrapa rutor på bilen.

Jag har inte ens bytt till vinterkängor den här säsongen, för sjutton, utan går i sådana där mittemellansäsongskängor, ganska tunna saker, och jag har inte frusit om fötterna än.

Idag har det i alla fall snöat igen. Först stora flingor. Sedan snarast snöhagel som vräktener. Och sedan stora flingor igen. Så nu ligger det lite på marken.

Jag har ägnat dagen – eller hela helgen – åt att vara förkyld. Liksom resten av familjen, typ. Så idag har jag tillåtit mig att sitta och se flera Robin of Sherwood-avsnitt på ljusan dag, och bitvis haft sällskap av ett eller två barn (trots att det är på engelska och otextat). Och framåt seneftermiddagen övergick det istället till tittande på Studio Ghibli’s Ronja Rövardötter.