Jag tycker inte det är bra att miljöförbättringar och världsräddande ska vara beroende av indivdualism eller enskilda individers kamp. Jag tycker vi bör ta ett gemensamt samhällsansvar för frågorna. Jag tycker att det behövs beslut på högsta nivå som sätter spelreglerna på ett sätt som gör att vi alla blir tvungna att leva inom planetens gränser.
Ibland längtar jag efter ”den gröna diktatorn” som det pratades om i radio i höstas :-) Även om jag vet att det förstås inte vore en bra lösning det heller.
Men även en ovanifrån styrd omställning, med tydliga ramar, måste ju någonstans grunda sig i att det finns folk som tar de besluten. Individer.
Och i väntan på att denna förändring kommer till skott – och det ser ut att sitta långt inne – så är individers strävan att motverka den stora massan det vi har att jobba med.
(Om jag är osammanhängande så vill jag hävda att det beror på att det är plågsamt varmt på tåget.)