Med canceristen på semester

Så hur var det då att resa till Storbritannien med canceristen? Ja, älsklingen alltså.

Tja, större delen av tiden har det gått bra. Typ över förväntan. Han har varit med alla dagar. Vi hade ju egentligen räknat med att det skulle kunna komma dagar när han behövde ligga och vila och vi andra fick ge oss ut på egen hand. Fast så blev det i princip inte. Han var med, minst lika mycket som jag, det var han som körde bil (ju), och det var han som tog täten och hade mest koll.

Fast han hade en del ont i magen. Och ju längre veckan led desto mer led han av ont i magen. Ju mindre matportioner funkade. Ju mer besvärligt var det. På lördagskvällen stannade han kvar på hotellet när vi andra gick och åt. På söndagen innan avresan hemåt kunde kan knappt äta någon frukost, han åt ingen lunch före flyget som vi andra utan en liten hamburgare som försenad lunch först när vi kommit till Danmark.

Och idag mår han ännu sämre. Ont i magen. Kräks. Allmänt eländig och ynklig. Han har tappat tråden igen, vacklar runt i vilka kombinationer av mediciner som kanske borde funka – för inga varianter funkar egentligen.

2 responses to “Med canceristen på semester

  1. Meen så kul att ni kom iväg ändå! Hoppas det kan vara ett ljust minne för livet!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *