Tag Archives: förenklingar

Det finns ingen huvudsaklig användare av vår bil!

Det här med dåliga undersökningar… Det är ju länge sedan jag hoppade av Yougovs panel. Men det finns seriösare undersökare och relevantare sammanhang. Och sedan nåt år tillbaka eller så (?) så är jag med i “Skånepanelen”, vilket är Region Skånes medborgarundersökning. Det känns alltså viktigt, eftersom det är ett underlag för deras arbete.

Tidigare idag satt jag och skulle svara på deras nuvarande undersökning.

Introduktion till undersökningen samt fråga 1:

undersokn1Rimligt, vettigt och relevant. En undersökning jag känner att det finns värde i att svara på. Nästa fråga, tack!

Så här ser fråga 2 ut:

undersokn2Och nu blir jag genast mycket mer tveksam. Eller, ärligt talat, jag kommer aldrig längre än så här.

Det finns bara Ja och Nej. Inga andra svarsalternativ. Och eftersom frågan om mitt kön lär dyka upp förr eller senare (det brukar den), så inser jag hur svaren på den här frågan kan användas: till resultat av typen “I XX% av de skånska hushållen är det huvudsakligen mannen som använder bilen”. Eller nåt sånt.

Och alltså, det är ju viktiga siffror. Just därför är det också viktigt att de tas fram på ett tillförlitligt sätt.

Jag kan inte svara vare sig ja eller nej på fråga 2. Det är nämligen så att vi använder bilen väldigt mycket lika mycket. Jag kan inte ange någon exakt fördelning, men det kommer nog så nära det som är möjligt utan att ha just den avsikten och noggrann bokföring.

Ingen av oss tar bilen till jobbet. Den som lämnar ungarna på skolan på morgonen tar bilen. Det är förstås ofta båda tillsammans. Då är det ibland han som kör, ibland jag. Beroende på den dagens omständigheter. Fixa ärenden av diverse slag gör vi också båda. Och ska det köras längre sträckor så byts vi av.

Jag KAN inte svara på frågan ovan – inte med de svarsalternativen. Och det innebär att jag inte kan svara på resten av enkäten heller. Det vill säga en uselt utformad fråga i början av enkäten sabbar för resten av enkäten. Och svaren på den här enkäten kommer alltså att begränsas till de personer som KAN svara ja eller nej på fråga 2. Samt de personer som är mindre rabiata när det kommer till att svara sanningsenligt och ärligt på undersökningar.

Och ärliga sanningsenliga svar är uppenbarligen inte det man är ute efter när mn konstruerar undersökningar :P

 

Svart och vitt igen: alternativmedicin

Det här med alternativmedicin… Alternativmedicin – vad är det egentligen? Ja, enligt gängse uppfattning så är det allt som inte är klassisk skolmedicin.

Det handlar alltså om en massa olika sorters humbug och kvacksalveri, som homeopati och kristallterapi, som rimligen inte kan ha någon effekt teoretiskt sett, och som inte heller har det enligt seriösa vetenskapliga empiriska studier. Men också massage räknas till alternativmedicin. Och mellan dessa ytterligheter på skalan finns förstås en massa annat.

Som den naturvetare jag är tror jag ju inte ett dugg på homeopati, kristaller och healing. Men jag ser ett stort problem med den stora ihopklumpning “alternativmedicin” är. För som sagt var, det enda som är gemensamt är en frånvaro. Ungefär som när man klumpar ihop alla ryggradslösa djur i en grupp, vars enda gemensamma drag är att de INTE har ryggrad. (Och nu skäms biologen i mig för att jag inte längre minns vad jag bör kalla en sådan grupp… Ickefylogenetisk? Ickekladistisk?) Eller, för att ta ett enklare exempel, att klumpa ihop alla grönsaker som inte är bönor i gruppen ickebönor. Gruppen ickebönor innehåller squash, morötter, ärtor, majs, tomater, sötpotatis, rödbetor, okra, och så vidare i all oändlighet. (Och nu ber jag alla biologvänner att bortse från att “grönsaker” också är en idiotisk grupp – eftersom det här exemplet är menat för ickebiologer ;-)) Att då säga “nej, jag gillar inte ickebönor” blir ganska märkligt. Jag kan ju mycket väl gilla både morötter och rödbetor utan att gilla squash, tomater och okra. (Fråga bara vår minsting!)

Bara för att något inte hör till den klassiska skolmedicinen behöver det inte vara att likställa med homeopati i empiri eller vetenskapsnivå.

Själv går jag då och då och får massage. Det funkar bra på mig. Och visst, jag är bara en person, och jag kan inte bevisa något. Men på något vis tycker jag det är lite skillnad på homeopati och massage ifråga om bevisnivå. Jag kan lätt konstatera att om jag slår med en slägga på ett äpple så blir det mos. Jag kan också lätt kontatera att om jag masserar en spänd muskel så slappnar den av. Visst, ska det vara strikt vetenskapligt vet jag att det behövs riktiga studier med många äpplen eller många massörer och massagekunder. Men ändå.

Därför irriterar det mig när man till exempel politiskt diskuterar alternativmedicin. Jag tycker att skillnaderna inom denna “grupp” är för stora för att man alls ska kunna diskutera det som en grupp. Jag är absolut emot att skattepengar ska gå till homeopati eller att den vanliga sjukvården ska få förorda homeopati. Eller kristallterapi, healing, och så vidare.

Men massage är en helt annan sak, tycker jag.

Svartvita världen: lika för alla och inga nyanser

Allt ska vara så förenklat nuförtiden(?).

Kvällstidningarna slänger ut sina webbfrågor: Si eller så? Ja eller nej?

Inga mellanting. Inga nyanser. Antingen – eller.

Häromdagen handlade frågan om vem som ska ha ansvaret för att skolelever gör sina läxor. Det fanns tre svarsalternativ: Eleven, Föräldrarna eller Skolan.

För det första så har olika personer ansvar för olika delar av “läxgörandet”. Det behöver alltså inte nödvändigtvis vara bara en av ovanstående som har ansvar.

För det andra så tycker i alla fall jag att svaret är ganska olika beroende på om det gäller mitt barn som går i förskoleklass (men har läxor ihop med ettorna) eller om det gäller en niondeklassare. Jag som förälder har förstås ett stort ansvar när mitt barn är litet, men ju äldre barnet blir desto mer är det barnets ansvar – en niondeklassare kan ta det ansvaret själv. Och i nuläget, med det lilla barnet, har dessutom skolan ett mycket större ansvar att informera mig som förälder om att det finns en läxa som ska göras, och hur den ska göras – jag kan inte kräva att min 7-åring ska komma ihåg det på samma sätt som jag kan kräva det av en 15-åring. Som förälder har jag dessutom bättre möjligheter att rent praktiskt hjälpa till med läxor nu i början, när mitt försprång är stort, än när läxorna börjar bli mer avancerade.

Ett annat svartvitt område är salt.

Salt?

Ja. Salt är något vi alla ska dra ner på. Salt är faaaarligt, och alla bör äta så lite som möjligt.

Eller? Varför ska vi det?

Salt, eller “koksalt”/”natriumklorid”, som det handlar om mer precis, är livsnödvändigt för kroppen. Utan salt fungerar vi inte.

För mycket salt kan dock vara farligt. (Allt kan vara farligt i för stor mängd.) Om man har problem med högt blodtryck bör man se upp med saltet, eftersom salt kan höja blodtrycket.

Men inte alla människor har problem med högt blodtryck! Det finns faktiskt människor som har problem med för lågt blodtryck. (Det bryr sig dock inte sjukvården särskilt mycket om. Lågt blodtryck är inte farligt, bara otrevligt.) De som har lågt blodtryck har väl ingen anledning att dra ner på saltet? Men trots det finns det folk som försöker utesluta salt så mycket det går, trots att de saknar medicinska skäl – för det finns liksom ingen urskiljning i de rekommendationer som går ut.