Tag Archives: nattning

Jodå, det är bättre.

Han sover bättre.
Efter ett antal veckor, när han inte somnade förrän halv elva-elva på kvällarna (på nyår var han vaken förbi midnatt…) så somnar han nu åter strax efter nio.
Han vaknar på nätterna, men han är inte vaken/halvvaken/gnällig evinnerliga långa stunder vareviga natt – bara vissa nätter, och då ofta av någon anledning, som till exempel att han är förkyld. Och det behövs inte en extra flaska välling mitt i natten för att han ska sova vidare.

Han sover i sitt eget rum! Ja, inte hela natten (mer än tre gånger hittills, tror jag – och bara det är totalt kryss i taket!). Men han somnar där.

Vi hade planerat att köpa en soffa SOLSTA från Ikea, att ha i studion tids nog, både som soffa när man sitter och spelar men också som reservsäng till gäster. Men det har inte blivit av att vi köpt den, för det är ännu inte sådan odrning i studion att det går att klämma in soffan där… Samtidigt var ju risken att Ikea skulle sluta sälja den innan vi kom loss att köpa den. Någon gång under julledigheten slog det mig plötsligen att vi ju kunde köpa den och sätta den i Jonatans rum så länge. En utbäddad bäddsoffa av det slaget är ett ganska mysigt ställe att sova på. Bädden är bred nog att mamma eller pappa ska kunna ligga bredvid när han ska somna/somna om, och trillar man ur så trillar man inte så långt Så nu står det en utbäddad Solsta, med extra bäddmadrass, i J:s rum, och där somnar han nu på kvällarna efter sagoläsning och vällingflaska. Han tycker det är mysigt och är med på att han ska “owa”, även om det ibland tar en stund att komma till ro. Sällan slagsmål om det, i alla fall – mer milda protester och att han springer och hämtar fler böcker i värsta fall.

Vaknar han på natten så är det smidigt att gå in och lägga sig bredvid honom och få honom att somna om. (Men ibland blir man ju kvar därinne för att man somnar… )

Amningen, då… Ja, jag ammar fortfarande. Men inte alls lika mycket. Jag säger ifrån om jag inte vill. Jag ammar inte om vi äter eller ska äta snart eller om jag inte fått äta klart Jag undviker att söva honom med amning (mer än möjligen mitt på dagen om jag är hemma) – men visst kan det bli någon gång ibland om det är trassligt. Fast ärligt talat somnar han lättare utan, även om han blir putt över att han inte får. Så det är inte jättemycket amning, men lite grann. Och inte samma tjat från honom.

Nattning

Rikedom och gåvor kan jag inte ge dig
därför föraktar du mig
Du haver väl någon bättre som väntar
det är väl gott för dig

Men jag har gett dig mitt hjärta och själ
Du kom till mig och lova så väl
Nu så haver Satan med sin falska snara
gjort ditt hjärta falskt

I slutet av oktober (jag tror leveransen kom den siste) beställde jag en försenad födelsedagspresent till sambon från Ginza. Och när jag ändå beställde så kollade jag runt efter om jag skulle köpa något mer. Konstaterade att Svanevit visst hade släppt en nya skiva och köpte den.

Av en händelse kom det att visa sig att Jonatan slappnade av väldigt bra till den skivan. Dansant och sövande (kanske för att vi gärna dansar till den?). Det var lätt (förhållandevis lätt) att få honom att somna till den.

Efter ett tag vande han sig mer och mer vid det. Eller den.
Ibland räcker det med en låt, eller en halv.
Ibland tar vi om efter de fyra första (som funkar bäst).
Ibland funkar det förstås inte alls.

Den följer med på resor.
Är vi utan skivan så sjunger vi tills nöds själva första spåret, “Rikedom och gåvor”, och ibland duger det.
Ofta så växlar jag mellan amning och dansning till skivan när han ska sövas.

Men det är liksom väldigt tydligt: när han hör början, så slappnar han av, känner att “Ja, just det, slappna av, sova, kanske man skulle göra”. Även om det inte alls gick att slappna av sekunden innan.

Visst finns det en del tillfällen när han somnar vutan skivan. För att han är trött nog ändå. I bilen, eller ammad i sängen.
Men “Rikedom och gåvor” och en dans lutad mot mammas eller pappas axel i vardagsrummet, det är trots allt standardmodell 1A.

(Tack, Svanevit!)