Tag Archives: reklam

Åt reklamlunch

På Malmö central står det ibland Metro-utdelare ute på centralplan. Och ibland delar de dessutom ut reklamprylar och smakprov.

Jag brukar tänka mig för både en och två gånger innan jag tar emot reklamsaker. Men den här gången delade de ut en hel (mnja, halv kanske) lunch till var och en. En ny fryst pastasallad från Findus. Och jag tog faktiskt emot.

Så här kommer en recension av Findus pastasallad med ärtpesto: Den var god men ack så liten!

Jag är inte mycket för färdiga frysta luncher. Men det jag tycker är positivt med Findus nya serie Dagens lilla är:

  • Två av de fyra varianterna är vegetariska (den jag fick är den ena). Jag tror att trevliga vegetariska lunchalternativ av frystyp är ganska sällsynta. Och om fler människor ska äta mer vegetariskt för miljöns skull så är ju detta ett steg.
  • Ärtorna i ärtpeston är klimatcertifierade enligt den medföljande reklamlappen, och en annan sallad innehåller kravmärkta norska räkor. Det är bra att de vågar lyfta fram de små miljömässiga fördelarna:

Majoriteten av konsumenterna i Sverige vill att företagen ska ge mer information om produkters miljöpåverkan. De tycker också att det är okej att ett företag berättar om sitt miljöarbete, även om det inte är miljömässigt perfekt, så länge det är ärligt och inte överdriver sina insatser.

Däremot skulle jag förstås gärna ha mer information. Varifrån kommer sockerärtorna – är de hitflugna? Hur mycket transporter görr under tillverkningen av en dylik pastasallad? Och så vidare.

Men för dem som brukar köpa denna sorts luncher så är ju detta ett förbättrat alternativ.

Men Sydsvenskan, hur tänkte ni nu? (Om reklam på fel ställen)

I dagens Sydsvenskan ligger det reklam tryckt ”på” tv-tablåerna.

Inte mellan de olika tv-programmen.

Inte som lösa klisterlappar ovanpå.

Det ligger två stycken reklamrutor (om samma sak) som täcker över delar av texten i tv-tablån. det går inte att se vad som står under. Det går inte att få veta vad Oväntat besök del 2 av 5 handlar om eller vilket program som börjar direkt efter eller hur dags. Och så vidare.

Ursäkta Sydsvenskan, men hur sjutton tänkte ni? Och är det här något ni tänkt fortsätta med?

… och apropå märklig marknadsföring…

…så har jag fortfarande väldigt svårt för den där glasögonkedjan, vilken det nu är, som envisa med att ge ”din ålder i rabatt” – alltså, en rabatt som motsvarar ens ålder (i år) i procent.

Jag tycker det är diskriminering. Det är fruktansvärt missgynnsamt för unga människor. Och vem sjutton skulle då gå dit med ett barn?

Personligen ser jag det som ett starkt skäl att INTE handla hos dem. Rent principiellt.

(För övrigt så undrar jag sedan länge hur de hanterar de 101-åringar som kommer dit – får de betalt för att beställa glasögon? Men jag har varken frågat eller läst det finstilta.)

Snart fars dag

Och i tidningen kan man läsa märkliga annonser som går ut på att far inte behöver några kalsonger, men att han däremot verkligen behöver någon sorts hydra sensitive after shave balm.

Det är märkligt att man kan ha så totalt olika uppfattning om vad man verkligen behöver. Men jag antar att man kan använda den där balmen både som kläder och mat…?

Själv brukar jag inte köpa så mycket alls till far på fars dag. Den här gången har jag köpt en björk. För träd anser jag vara något vi alla verkligen behöver.

Gratistidningar i brevlådan – en dålig ursäkt för att få dela ut reklam

Direktreklam – alltså oadresserad reklam i brevlådan – kan man säga nej till.

Adresserad reklam kan man säga nej till.

Men sådana där jävla gratis skittidningar, som egentligen bara är en blandning av stora mängder annonser och små mängder förtäckt reklam i form av ”redaktionellt material” av dålig kvalitet (Vi i villa, Villaliv och annat sådant), dem går det inte att säga nej till på något vis alls – de har fri lejd in i våra brevlådor.

Varför inte satsa på ett erbjudande som verkligen gynnar oss – som ni påstår att ni vill?

Telia ringer. Eller ja, Företaget Dittendatten ringer på Telias uppdrag, till oss som har både bredband och telefoni hos dem.

Jag kan förstås samtalet sedan innan. Jag håller inte så god koll på intervallen, men ja, vi har haft samma variant sedan tidigare (även om försäljaren i slutändan säger att det i alla fall inte var Företaget Dittendatten som ringde den gången).

”Vi undrar om ni är nöjda?” Ja, jo, allt funkar som det ska, och hade vi varit missnöjda så hade vi väl bytt vid det här laget.

”Telia vill ge er ett erbjudande för att gynna er som har både bredband och telefoni hos dem.” Jaha.

”Så jag undrar, hur har ni löst det med TV?” Tja, vi har en box.

”Har ni Viasat eller Boxer?” Öh, nej, vi har en box. Vi har bara markbundna kanaler.

”Var kommer boxen ifrån?” Få se nu… Net on net kanske? Eller Clas Ohlson?

”Och vem har ni den kopplad till – vem levererar TV åt er?” Alltså, vi har en antenn på taket, från den går det en sladd ner till boxen, och sedan en annan sladd in i TV:n!

”Jaha, och vilka kanaler har ni då?” Tja, SVT:s kanaler, TV4, TV6…

Slutligen lyckades han i alla fall fatta, tror jag…

”Jaha… ja, jag bara undrade. För vi har alltså ett erbjudande för att vi vill göra det billigare för de av Telias kunder som har både telefoni och bredband hos dem. Ett erbjudande som ska ge billigare TV.” Mmm. Men det blir ju knappast billigare än ingen kostnad alls (utöver inköpet av boxen för några hundralappar).

”Nähä… Ha en bra kväll i alla fall!”

Men OM nu poängen verkligen vore att göra något som vore ekonomiskt fördelaktigt för oss som valt att ha både bredband och telefoni hos Telia, så skulle ju erbjudandet handla om rabatt på avgifterna av de tjänster vi har hos Telia. Inte rabatt på tjänster vi inte har hos Telia, inte har hos någon annan och inte alls vill ha. (Den delen av samtalet skippade jag dock den här gången; jag brukar ta den men orkade inte idag.)

Ursäkta Telia, men hur korkade tror ni att vi är? Självklart kommer ni inte med erbjudandet för att gynna oss utan för att gynna er själva och locka över kunder från konkurrenter.

En vacker dag tröttnar jag och byter både telefoni och bredband till en annan aktör som åtminstone inte tvingar stackars telefonförsäljare att sitta och ljuga för mig om era intentioner. (Om det nu finns några sådana ärliga aktörer?)

Inte alls orättvist

Den 1 november delas Sverige i fyra olika elområden. Lunds Energi kör i tidningarna här i Skåne en kampanj i tidningarna om detta:

Vi kommer att få högre elpriser än resten av Sverige. Tänk om detta gällde även andra typer av varor.

Vi på Lunds Energi förstår om du tycker elområdena är orättvisa. Vi tycker likadant. Vi anser att det är nödvändigt att skapa en balans mellan tillgång och efterfrågan, men det är inte rättvist att bara vi i södra Sverige betalar för att detta ska bli verklighet.

Och så illustrerar de med till exempel ett knippe morötter för 10 kronor, men 12,50 i Skåne.

Jag tycker inte det är orättvist alls. Jag tycker det är väldigt logskt att en produkt är billigare där den är producerad. Alltså att elen är billigare i Norrland (där den mesta svenska elen produceras). Morötterna är nog snarast billigare i Skåne, liksom nypotatisen i början av sommaren. Och jag hoppas att riset är billigare i området där det odlas i till exempel Asien än här.

Inte minst är det rimligt att de som lever nära produktion med negativa effekter kan få lite plåster på såren i form av lite lägre priser. Vattenkraften påverkar naturen i Norrland mycket. – Och ändå är den ju ett av de bästa alternativen ur miljöhänseende

Om vi ska ha lika billig el så ska vi producera lika mycket el, på lika miljömässigt bra sätt.

Fet chans.

Smurfar och bensin

Ibland är det lättare att avfärda barnens önskan om att gå på reklamtrick.

Som när sjuåringen tycker att vi ska tanka på Statoil för att vi ska kunna få köpa smurfglas.

Vi kommer nämligen aldrig att kunna tanka 30 liter på en gång med den här bilen, för bensintanken är bara på 13 liter. Och såvitt jag vet säljer Statoil inga bilbränslen som mäts i kubikmeter.

Våra fulltankningar görs på andra ställen. Som sopstationer och bussdepåer. Ensamma pumpar på märkliga industriområden. Och ibland faktiskt på vanliga bensinmackar, fast lite vidsidanom där det inte finns tak.

Varför då då?

Glassreklam:

”Low fat. No sugar.” (Eller var det tvärtom?)

Varför då då? Vad är det då för vits med glassen, liksom?

Nej, en lott gör mig inte mer benägen att köpa en ny bil

Jag förstår mig verkligen inte på en del försäljningstrick.

Om jag ska köpa en (ny) bil så finns det en massa saker som är relevanta. Vilket drivmedel bilen körs med, hur säker bilen är och hur praktisk den är för våra ändamål ska vägas mot pris. En seriös säljare bidrar dessutom till att jag ska våga slå till.

Möjligheten att få möjlighet att vinna en resa – alltså, att få en lott i ett reselotteri – är däremot inget jag ser som ett argument för att köpa en viss bil på en viss firma. Tvärtom. Om de lägger pengar på en resa som lottas ut, så kostar det ju pengar – som ska tas någonstans. Till exempel genom sämre service eller dyrare bilar. Och det är ju i praktiken kunden som får betala.

Skulle jag vilja ha en lott i ett reselotteri så skulle jag köpa just en lott. Inte en bil.