Tag Archives: energi

Om vi sparar mer energi får vi mer prylar till vårt hus…?

Det känns lite märkligt… I 100koll – E.ons energiexperiment – kör man just nu Grannfejden. Deltagarna klumpas ihop fem och fem. Varje hushåll symboliseras av en bild på ett hus. Baserat på hur bra man sparar, jämfört med de andra fyra, så blir ens hus antingen finare eller fulare.

Vi sparar uppenbarligen väldigt bra. (Jag tror inte på siffrorna, för de är alldeles för jävla bra och vi gör egentligen ingenting.) Därför har vi välklippta häckar runt tomten. Vi har fått ett staket och en portal på framsidan, en bil och ett garage, takkupor på huset och en studsmatta på baksidan av huset. De som gör dåligt ifrån sig har hus som tappat takpannor och med dåligt klippta häckar, med mera.

Det känns som ett märkligt sätt att illustrera. Om man sparar energi så får man alltså mer prylar och tär mer på Jordens resurser på andra sätt.

För övrigt ser vårt hus och vår tomt mer ut som de som inte sparar så bra.

Plastvardag – förvirrade tankar om plast

Det pågår ett plastuppror därute i sociala medievärlden. Ett #plastriot. Tanken är bland annat att minska mängden onödig vardagsplast. Både för att plasten fortfarande till allra största delen görs av petroleumolja, som är en begränsad resurs, och för den skada plasten gör när den hamnar som skräp i till exempel havet. Ja, för att bara nämna några plastrelaterade problem då.

Det är svårt det där.

Ja, alltså, det svåra är ju inte att göra något åt de saker som man själv tycker är helt onödiga. (Fast när det gäller plastkassar har jag skrivit förr om det där med minnet…) Gladpack, som det skrivits en del om, använder jag väldigt väldigt lite av. Ett annat problem jag sett nämnas är när man går och köper lunch ute men går tillbaka till kontoret för att äta den – men så gör jag aldrig; har jag väl tagit mig utanför kontoret till en lunchrestaurang tycker jag att jag lika gärna kan sitta där och äta den också. Både för att spara material och för att det är trevligare.

Men andra saker är mer komplicerade.

Plastpåsar till exempel. Inte plastkassar, utan plastpåsar. Enliters, tvåliters, treliters och enstaka sexliters. Sådana påsar använder vi en hel del:

  • Till bröd vi bakat själva. (Oftast enda sättet att få ekologiskt bröd och med ett innehåll vi vill ha.)
  • Till kött vi köper hem. Exempelvis köpte vi ju häromsistens ett ekolamm.
  • Till grönsaker, bär, svamp och annat som vi plockar, odlar etc och vill spara.
  • Till bönor och kikärter. Det händer enstaka gånger att jag kommer ihåg att lägga i blöt och koka själv, och då är det ju bättre att göra en större sats och så frysa in så att det finns till flera middagar.

Det vill säga användandet av dessa plastpåsar handlar ofta om att vi vill göra en miljöinsats. Jag vet inte om det är att betrakta som onödig plast? Folk överlevde ju helt klart innan plastpåsens tid, men jag vill ju inte riktigt tillbaka till den tiden. Och jag har ärligt talat ingen smidig lösning på hur man skulle göra istället. Eller har jag missat nåt?

Ja, plastburkar finns det ju också. De kan användas fler gånger (påsarna blir ju i det flesta fall engångs, och går sedan till återvinning, utom när det varit kött i dem), men i gengäld är det mycket mer plast i burkarna. Plastburkar är också en ganska väsentlig del av vardagsplasten, som jag skrivit om innan. Även där känner jag mig lite som ett frågetecken om vad jag ska göra. För jag har ju ändå ganska ofta med mig lunchlåda till jobbet (det går i perioder). Även där av miljöskäl. Ska jag ha en miljöanpassad lunch, där jag vet något om hur råvarorna framställts, så måste jag ta med lunchen hemifrån. Lunchen är dessutom min chans att öka ätandet av bönor och linser (som barnen inte vill ha). Men visst, självklart är det inte bra med en massa plastburkar. Både ur resurshänseende och vad gäller hälsa (angående vad plasten utsöndrar för ämnen i min mat).

För ja, visst köper vi en del avsiktliga matlådeplastburkar. Även om de flesta vi använder har innehållit glass, yoghurt eller nåt liknande.

Och om vi nu ska undvika plast, hur mycket mat kan vi då alls få hem från affären? Hur ska vi få hem det istället?

Visst, i en hel del situationer kan man förstås använda metallburkar istället. Men det är betydligt mindre smidigt. Och metall är ju inte heller okomplicerat – inga naturresurser är obegränsade, gruvdrift har sina problem och metallhantering är energikrävande. Visst, metallburkar kan återanvändas många gånger – fler än plastburkar – men ändå… Och det behövs rätt många burkar för att hantera matrester och diverse infrysning. För ja, matrester är ju en av de saker vi använder plastburkarna till. Och storkok av luncher.

Funkar det förresten att frysa in saker i plåtburkar? Eftersom man inte brukar göra det så antar jag att det har nackdelar?

Eller borde man övergå till att använda glasburkar till så mycket som möjligt, till exempel matrester och liknande? Fast då behövs det glasburkar i annan form.

För övrigt så skulle det vara ganska svårt att handla alls om man ska undvika plast, som det är nu. Försök handla hem turkisk yoghurt, creme fraiche, ketchup, eller för den delen kött, utan att komma hem med plastförpackning. Eller spackel och tapetklister.

Ju mer jag tänker runt plasten desto mer inser jag att ska man ta bort plasten ur vardagen så hamnar vi tillbaka i självhushållets tid, med jordkällare, saltad sill, torkat kött, bänkavälling och tillhörande problem med bristsjukdomar och smittor.

Och när jag tänker på saken så tycker jag egentligen att plast är en ganska vettig användning av petroleumet. Ja, jämfört med energiutvinning då – alltså att elda upp det, som bilbränsle, till husuppvärmning, till elproduktion. Energi kan vi producera på en massa andra sätt. Plast kan vi än så länge i väldigt begränsad utsträckning producera på annat sätt (men självklart måste vi jobba stenhårt med produktutveckling här!). När vi eldar upp olja har vi förbrukat den, men plasten kan vi använda många gånger innan den kasseras, och sedan kan den återvinnas.

Men det förutsätter förstås att vi använder plasten med förnuft. Att vi ser till att den inte hamnar i naturen och ställer till skada. Det hör ju till sånt som känns så självklart att det inte behöver sägas – men uppenbarligen är det inte det… Och att vi tänker oss för och prioriterar noga vad vi ska använda plasten till.

En timme för att demonstrera och visa att Jorden är viktig och att mer behöver göras

Earth Hour är över för i år (i alla fall i Sverige; stor delar av klotet har ännu inte haft ”sin” Earth Hour). Vi har suttit och läst Harry Potter i skenet av levande ljus och haft det mysigt. (Ur personligt hänseende betydligt trevligare än fjolårets Earth Hour.)

Ja, Earth Hour är viktigt.

Nej, ur energibesparingshänseende är det självklart en piss i oceanen. Självklart är det mycket mycket viktigare vad vi gör alla dagar, hela tiden.

Men Earth Hour är ingen energieffektiviseringsåtgärd. Det är en demonstration.

Vad är syftet med Earth Hour?

Syftet med Earth Hour är att skicka en politisk signal till makthavare om att ta klimatförändringarna på allvar, och därigenom uppmärksamma och skapa ett engagemang i frågan. Earth Hour är inte en energisparkampanj.

(Läs mer på WWF:s frågor och svar.)

Poängen är alltså att så många människor som möjligt ska visa att det här är en viktig fråga.

Men Earth Hour är ändå ett bra tillfälle att visa på bra saker man kan göra i rätt riktning. Därför har jag och mina kollegor ätit vegetariskt till lunch hela arbetsveckan. Och vi har ätit veggo två kvällar här hemma, på åttaåringens initiativ.

Utmaningarna i övrigt då?

  • Tja, Skånetrafiken har ni väl redan läst om… Jag får gå vidare med andra varianter men har inte hunnit ännu.
  • Utmaningen till storbloggare skickade jag mejlledes till ett antal bloggare. Inte ens enda har svarat. Jag har dessutom följt dessa bloggar via bloglovin’ under tiden sedan jag la upp utmaningen, och ingen av dem har skrivit något om ämnet (i alla fall inte i inledningen av inläggen; nej, jag har inte läst hela deras inlägg). Ja, jag är faktiskt lite besviken.
  • Utmaningen till småbloggare skickade jag också till några, men jag tror ingen av dem heller reagerade…?
  • Men: My Tomorrow skriver

Jag antar din utmaning och ska skriva åtminstone två genomtänkta inlägg om hållbar konsumtion under april månad som en del av min Sustainable Makeover.

Alltid nåt?

(Och nu byter skivspelaren från ”Varning för ras” (Lars Winnerbäck) till ”To drive the cold winter away” (Loreena McKennitt.)

Lögn, förbannad lögn och statistik

Enligt siffrorna från 100koll-experimentet går det jättebra för oss. Extremt bra. Vi har minskat vår energianvändning gigantiskt jämfört med motsvarande period ifjol. (Temperaturjusterat och allt.)

Det är inte sant.

Vi har minskat vår elförbrukning massor. Inte vår energiförbrukning.

Vårt hus värms med pellets- och elpanna. I normalläget kör vi på pellets. Krisar det kör vi på el.

Krisar betyder i det här fallet till exempel

  • ingen har hunnit/orkat/kommit ihåg att bära in mer pellets
  • ingen har hunnit/orkat/kommit ihåg att sota pannan i tid, och alltså stannar brännaren (då blir det eluppvärmning istället)
  • brännaren krånglar av någon annan anledning
  • något annat kopplat till pelletsdelen av pannan krånglar
  • pelletsen har tagit slut i garaget, och av en eller annan anledning har vi inte kunnat få hem nya

Förra vintern hade vi betydligt fler incidenter med pelletskrångel, när brännaren av olika anledningar inte var igång och vi alltså värmde huset med el. Dessutom var det en svinkall snöstormsvinter. Hela vår infart var igensnöad med skitdjup snö i flera månader. Mitt i det tog pelletsen slut. Jag minns inte säkert om vi var helt utan pellets ett tag mitt i det värsta. Det jag vet är att pelletsen inte kunde levereras in till garaget utan fick stå på pallar i blåsten längst ute mot vägen resten av den säsongen. Betydligt större insats varje gång man inser att man måste fylla på pellets.

Den här vintern däremot har inte varit kall, pannan har varit snäll och min man har varit bra på att komma ihåg att bära in pelletssäckar. (Min rygg gör att jag undviker det för tillfället.)

Det är därför det ser ut som att vi har minskat vår energiförbrukning löjligt mycket. Det har vi inte. Vi har varit bättre på att elda pellets.

Bra bok om att minska energiförbrukningen i gamla hus

Jag läser just nu Energiboken från Svenska byggnadsvårdsföreningen. Jag vill varmt (!) rekommendera den till alla som har eller tänkt skaffa ett gammalt (= inte helt nytt) hus. Det här är boken jag själv önskar att vi hade haft för tio år sedan.

För visst ska man spara energi – vilket när det kommer till hus till stor del handlar om att minska uppvärmningsbehovet. Men det finns andra vägar än att tilläggsisolera eller byta till hypermoderna fönster. Det handlar om saker som tätning av springor, klä sig tillräckligt varmt (en yllekofta är en bra investering!), dra ner värmen i de rum man inte är i och att dra ner rullgardinerna på natten. Investeringar ska vägas mot de utsläpp som görs vid tillverkningen och hur länge investeringen kan väntas hålla – samt inte minst den påverkan den har på hållbarheten hos huset ifråga. Att bevara funktionella hus är också en resursfråga.

Och för den som ska isolera (för självklart behövs det ibland) finns en ordentlig genomgång av olika isoleringsmaterial, med deras för- och nackdelar. Det är något helt annat än den bristfäliga information man får genom att fråga på byggmarknader och läsa villatidningar… Ja, jag känner mig trots allt fortfarande nöjd med våra val, baserat på förutsättningarna i vårt fall, men jag hade velat ha mer saklig och oberoende info, och mer kunskap.

Alltså: om du har ett gammalt hus eller tänkt skaffa det – läs den här boken!

Lampräkning och grundförbrukning

Mätningarna hittills visar på att vi som ”grundförbrukning” – alltså nattetid och dagtid, när ingen aktivitet sker i huset – har en åtgång på cirka 0,9 kWh per timme. Så vad består då detta av? Tja… bortsett från standbyeffekter, lampor som inte är släckta och liknande så handlar det om:

  • Kyl/frys i köket (inköpt 2002)
  • Frysbox i uthuset (följde med husköpet)
  • Elelement i blåa rummet på ovanvåningen
  • Elelement som står och ger grundvärme i förrådsdelen av uthuset, för att inte sakerna som förvaras där ska bli förstörda av fukt
  • Luftavfuktare i källaren
  • Och så har jag säkert glömt nåt mer :-)

Vad gäller lampor, så har vi alltså ganska nyligen gjort en genomgång och bytt ut en massa lampor. Ungefär så här är läget:

  • Studion: Tre LED-spots i taket (varav två är för ljussvaga), en klämspot med lågenergilampa
  • Kontoret: I taklampan sitter i nuläget två lågenergilampor och en LED. Arbetslampa av lysrörstyp
  • Köket: Två taklampor LED. Över diskbänken två halogenspots (vi behövde köpa LED med GU10 till flera olika rum och tänkte testa Ikeas, och då ville vi bara köpa till ett rum när vi skulle testa och vänta med resten). Över arbetsbänken lysrör. I fläktkåpan två lampor av glödlampstyp. (Vi har dock kommit fram till att det bör funka med LED-lampor av kronljustyp men har inte hunnit undersöka.)
  • Farstu på baksidan tror jag är LED? 1 st
  • Tvättstuga: 1 st lågenergilampa i taket
  • Farstu mot källaren/badrummet: ? 1 taklampa
  • Källaren: 1 st LED i trappan
  • Badrum: 1 st LED i taket
  • Vardagsrum: 5 st päronlampor, glödlampor, i taket. (Men nu har vi konstaterat att det förmodligen kan funka att byta dem mot små e14-klot LED). Två spots med LED.
  • Matrum: Taklampor 2st halogen av glödlampsmodell (skomakarlamptyp som är väldigt beroende av hur lamporna ser ut). Liten skomakarlampa bordslampa LED
  • Hall: 1 LED i taket
  • Trappa upp: 1 LED
  • Allrum uppe: två taklampor lågenergilampor
  • Liten hall uppe: Fyra spots i taket LED. Stjärnlampa?
  • Sovrum: Fyra spots i taket LED. Tre små spots LED.
  • Blåa rummet: Taklampa 1: 4 lågenergilampor. Taklampa 2: 1 lågenergilampa. Sänglampa LED. Stjärnlampa LED.
  • Gröna rummet: Tre takspots LED. Sänglampa LED. Skrivbordslampa Ikeas solcellslampa (LED).
  • Utelampa på hörnet: LED
  • Utelampa på verandan: ?
  • Uthuset: Gissar på två lågenergilampor
  • ”Garaget”: Gissar på två lågenergilampor

Det är ju helt uppenbart inte en komplett genomgång – jag har inte koll på vad det är överallt. Dessutom behövs ju info om vad det är för wattangivelser på de olika lamporna. Nå, det får bli en annan gång :-)

Nu har vi i alla fall satt ett mål. Ett ganska blygsamt: 5% minskning. Men vi har ju egentligen inte för avsikt att jobba så stenhårt med det här. Eller rättare sagt, ganska mycket är saker som nog inte känns aktuella att göra något åt just det här året egentligen – eller som är svåra att göra något åt. Elementet i uthuset till exempel…

Energibesparing av det otrevligare slaget

Jag hade tänkt mig en varm dusch. Nyss hemkommen från träning. Kallt och blåsigt ute. En varm dusch, för att bli av med svett och för att värma kroppen.

Det brukar ta en liten stund innan vattnet blir varmt. Fast inte så jättelång stund. Så när temperaturen på vattnet inte steg så anade jag oråd, och insåg sedan att det här blir en snabb och huttrig dusch.

Det var visst lite för länge sedan vi sotat pannan, så den hade stannat :-( 29 grader i panntemperatur.

Nu kan vi följa vår elförbrukning på nätet

I helgen kopplade vi in 100koll-sakerna från E.on. Det är en display som visar vår elförbrukning, både för stunden och sammanräknat. Man kan dessutom lägga in sin egen kostnad per kilowattimme. Informationen till displayen kommer från den del som vi monterade på elmätaren. Till utrustningen hör också tre stycken smartplugs, det vill säga separata mätare, som man kan koppla mellan ett eluttag och den sak man vill mäta elförbrukningen för. Dessa kan utläsas separat på displayen.

Tyvärr innehåller manualerna för lite info, så det är svårt att veta exakt vad man kan utläsa av infon på displayen. All info skickas i alla fall till E.on, och vi kan logga in på deras sida och läsa vår förbrukning för varje enskild timme.

Experimentet drar igång den 1 februari. Innan dess ska vi sätta upp ett mål för vad vi ska minska energiförbrukningen med. Det känns lite svårt… På sätt och vis känns det som att vi förmodligen redan gjort alla enkla saker.

Sveriges största energisparexperiment

Vi har anmält oss till E.ons energisparexperiment 100koll. Idag kom paketen med utrustning. Så nu ska vi ”bara” hinna sätta oss in i hur prylarna funkar…

Helsingborgs stad antar utmaningen att bli 100% fossilbränslefri 2020!

Helsingborg är den senaste skånska kommunen som ansluter sig till 100% fossilbränslefritt Skåne 2020. Sedan tidigare har flera skånska kommuner, samt ett antal föetag, organisationer och privatpersoner anslutit sig.

När går du med?